Varför spretar det i Nato-opinionen?

Följande blogginlägg publicerades först på DN Debatt den 13 januari 2015

Den senaste veckan har ett flertal opinionsundersökningar bekräftat att det skett ett skifte i svenska folkets attityder i försvars- och säkerhetsrelaterade frågor. Rysslands fortsatta militära upprustning och angrepp på Ukraina, kränkningarna av svenskt luftrum och det bekräftade intrånget av främmande makt i Stockholms skärgård har ökat svenskarnas oro för utvecklingen i omvärlden och lett till förändrade attityder till Sveriges försvar samt till ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap. Samtidigt verkar Nato-opinionen spreta och det finns betydande skillnader mellan olika undersökningars skattning av stödet för ett svenskt Nato-medlemskap. Vad beror det på?

Två nya undersökningar, DN/Ipsos i fredags och MSB:s Opinioner 2014 i söndags, erbjuder jämförelser med tidigare mätningar och fick båda stor medial uppmärksamhet. Undersökningarna ger en samstämmig bild av ett växande stöd för ökade ekonomiska resurser till Sveriges försvar (57 % i MSB:s undersökning tycker att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör öka, 54 % i DN/Ipsos tycker att de ekonomiska resurserna till försvaret bör öka).

Men när det gäller Nato-opinionen så spretar det rejält. MSB skriver att det skett ett paradigmskifte när det gäller opinionen för ett svenskt medlemskap i Nato och rapporterar att 48 % av svenska folket är för ett Nato-medlemskap samt att andelen Nato-positiva är 10 procentenheter fler än de som anser att Sverige bör stanna utanför Nato.

DN/Ipsos undersökning visar också på ett minskat motstånd mot ett svenskt Nato-medlemskap, från 56 % i april till 47 % i december, samt ett ökat stöd för att Sverige bör gå med i militäralliansen, från 28 % till 33 % (båda förändringarna statistiskt säkerställda), men bilden av Nato-opinionen i DN/Ipsos är markant annorlunda jämfört med den som framkommer i MSB:s rapport.

Anledningen till de stora skillnaderna mellan undersökningarnas resultat är enkel, men har inte uppmärksammats i medias rapportering.

Medan DN/Ipsos ställer frågan ”Anser du att Sverige bör gå med i militäralliansen Nato, eller anser du att Sverige bör stanna utanför?” och redovisar andelen ”Ja, Sverige bör gå med” (33 %) respektive ”Nej, Sverige bör stanna utanför” (47 %) så erbjuder MSB:s undersökning tre olika svarsalternativ varav två säger att Sverige bör gå med i Nato; ”Sverige bör snarast söka medlemskap i Nato”, ”Sverige bör på sikt söka medlemskap i Nato” samt ”Sverige bör stå utanför Nato”.

MSB lägger sedan ihop resultaten för ”Sverige bör snarast söka medlemskap i Nato” (18 %) samt ”Sverige bör på sikt söka medlemskap i Nato” (30 %) och skriver i sitt pressmeddelande att ”andelen som är för ett medlemskap är nu 48 % och därmed drygt 10 procentenheter större än den andel som anser att Sverige även fortsatt bör stå utanför Nato”.

När det handlar om att ställa opinionsfrågor om politiska förslag så rekommenderar vi av erfarenhet att respondenterna erbjuds lika många svarsalternativ för och emot, annars finns en risk att stödet för det ena förslaget överskattas. Det behöver inte nödvändigtvis vara fel att erbjuda respondenterna flera olika svarsalternativ, som i exemplet ovan, men det ställer högre krav på försiktighet i tolkningen av undersökningens resultat. Svarsalternativet ”Sverige bör på sikt söka medlemskap i Nato” kan tolkas brett och betyder sannolikt för vissa respondenter en öppning för ett eventuellt medlemskap långt fram i tiden.

Ytterligare en faktor att hålla koll på är vilka andra frågor som respondenterna svarat på tidigare i enkäten. I DN/Ipsos undersökning ställs Nato-frågan först av de försvarsrelaterade frågorna i undersökningen. I MSB:s undersökning kommer Nato-frågan som fråga nummer 22 efter en lång rad andra frågor om hot, samhällsskydd och beredskap. Det ena är inte bättre än det andra, men det är en faktor som kan påverka nivåskattningar för politiska förslag och bra att ha med sig i bakhuvudet när man tolkar resultat av opinionsundersökningar.

Vad kan man då sammanfattningsvis säga om försvars- och Nato-opinionen i Sverige såhär i början av 2015?

Svenskarna har under det gångna året blivit mer oroliga för situationen i världen, få litar på det svenska försvarets förmåga att försvara Sveriges gränser mot intrång och kränkningar av främmande makt och andelen som anser att det svenska försvaret bör få ökade ekonomiska resurser växer markant jämfört med föregående år.

Sedan början av 90-talet har Nato-motståndarna varit i klar majoritet och den svenska Nato-opinionen har under lång tid varit relativt stabil. 2014 byttes stabiliteten mot ökad rörlighet, Nato-frågan kom upp på den politiska agendan och vi ser nu ett minskat Nato-motstånd i opinionen.

David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com
Business Unit Manager, Ipsos Public Affairs