Forskare i Uppsala förklarar snabba elektroner i rymden
Nya resultat från forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala förklarar supersnabba elektroner i rymden. Resultaten har publicerats i det senaste numret av Nature Physics.
Nya resultat från forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala förklarar supersnabba elektroner i rymden. Resultaten har publicerats i det senaste numret av Nature Physics.
Rymdsonden Mars Express sköts upp den 2 juni 2003. Tio år senare gör den fortfarande mätningar kring Mars. Ombord finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna.
Rikard Slapak, doktorand vid Institutet för rymdfysik (IRF), presenterar nya resultat om atmosfärsförluster från jorden. Analys av data från Clustersatelliterna (fyra satelliter som flyger i formation kring jorden) visar på att signifikanta flöden av syrejoner från den övre delen av atmosfären når långt ut i magnetosfären, varifrån en stor del fortsätter ut i solvinden och för alltid går förlorad.
Ikväll genomför ryska kosmonauter en rymdpromenad för att montera antenner utanpå den internationella rymdstationen, ISS. Antennerna kopplas bland annat till en helt nyinstallerad radiospektrometer som tagits fram av Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.
Svenska Rymdforskares Samarbetsgrupp, SRS, har hållit sitt årliga möte i Kiruna 12-13 mars 2013. Värd för mötet i år har varit Institutet för rymdfysik, IRF, och mötet har hållits på Rymdcampus i Kiruna med en utflykt till Esrange Space Center för ett studiebesök och konferensmiddagen. Ca 65 av Sveriges ledande rymdforskare samlades för mötet.
Förra veckan valde den europeiska rymdorganisationen ESA två svenska instrument för sin kommande rymdmission till Jupiter, JUICE (JUpiter ICy moons Explorer). Instrumenten blev uttagna i hård konkurrens med ledande rymdfysikgrupper från USA, Frankrike, och Italien.
Forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, jublade idag (21 februari) när beskedet kom - två svenska instrument får följa med på den europeiska rymdorganisationen ESA:s kommande mission till jätteplaneten Jupiter och dess isiga månar.
Imorgon, 14 februari, diskuteras framtidens internationella rymdforskning på ett möte i Wien. En av organisatörerna är professor Hermann Opgenoorth från Institutet för rymdfysik, Uppsala. Mötet hålls i samband med att organisationen International Living with a Star (ILWS) fyller 10 år.
I den avhandling som hon lägger fram vid Luleå tekniska universitet och försvarar vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna på måndag (11 februari), har Maria Mihalikova studerat två olika fenomen som förekommer i polaratmosfären (atmosfären på höga latituder).
En delegation från National Space Science Center (NSSC) vid Chinese Academy ofSciences ledd av dess chef professor Wu Ji besöker Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna den 16-17 januari. Syftet med besöket är att skriva under ett avtal om samarbete inom rymdforskning.
Den europeiska kometjägaren Rosetta är nu den rymdfarkost som nått längst bort från solen utan att ha annan källa till elektricitet än solenergi. Rosetta sändes upp 2004 och kommer fram till sitt mål, kometen Churyomov-Gerasimenko, år 2014. Ombord finns mängder av instrument för kometforskning, bland annat två svenska från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala.
Klockan 17:44 svensk tid lördagen den 10 juli passerar den europeiska rymdfarkosten Rosetta nära asteroiden Lutetia ute i rymden mellan Mars och Jupiter. Medan Rosettas kameror undersöker asteroidens yta ska de två svenska instrumenten ombord undersöka rymdmiljön runt den ungefär 100 kilometer stora himlakroppen.
I morgon, tisdagen den 15 juni, kl. 16.42 svensk tid, sänds de svenska satelliterna Prisma upp från Yasny i södra Ryssland. Ombord finns det nya vetenskapliga instrumentet PRIMA (PRIsma Mass Analyzer), ett samarbete mellan Institutet för rymdfysik, IRF, och Chalmers tekniska högskola. PRIMA använder revolutionerande mikromekanik för att mäta massan på partiklar i rymden.
Forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) har observerat en minimagnetosfär över en magnetisk anomali på månen genom att använda mätningar av energetiska neutrala atomer från det svenska satellitinstrumentet SARA (Sub-keV Atom Reflecting Analyzer) ombord på den indiska rymdfarkosten Chandrayaan-1.
Mars tappar hela tiden delar av sin atmosfär ut i rymden. Detta har varit känt länge men det har inte varit känt exakt hur denna förlust går till. En ny studie visar nu att tryckpulser i solvinden är en starkt bidragande orsak. Forskare Niklas Edberg vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala och hans kollegor har använt satellitdata för att visa att utflödet av partiklar från Mars inte är
Onsdagen den 3 mars klockan 20:55:26 flyger den europeiska rymdsonden Mars Express förbi Mars måne Phobos på ett avstånd av endast 50 km. Ombord på rymdsonden finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna. Under förbiflygningen kommer Mars Express att vara närmare Phobos än någon annan satellit varit tidigare, vilket möjliggöra unika mätningar av de v
Bild: http://images.irf.se/get_image.php?group=P3&imageid=116 Mars Express i bana runt Mars och röntgenteleskopet XMM i bana runt jorden. Ljuset kring Mars är en datorsimulering av röntgenstrålning från planeten. Den 22 november kommer röntgenteleskopet XMM i bana kring jorden att observera Mars. Samtidigt finns det svenska instrumentet ASPERA-3 ombord på den europeiska satelliten Mars Expr
Bild: http://images.irf.se/get_image.php?group=P3&imageid=115 ESA:s rymdsond Rosetta (teckning: ESA/AOES Medialab) Den europeiska rymdfarkosten Rosetta passerar jorden på fredagen den 13 november 2009. Rosetta ska på nära håll undersöka en komet och till och med sätta ner en liten landare på kometens yta. Ombord på Rosetta finns två mätinstrument från Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna
Bild: http://images.irf.se/get_image.php?group=P3&imageid=106
Den indiska månsatelliten Chandrayaan-1 (Teckning: ISRO)
Månen skickar ut väteatomer. Denna förvånande upptäckt gjordes av Institutet för rymdfysik vid analys av mätningar från instrumentet SARA ombord på den indiska månsonden Chandrayaan-1. Det ger forskarna ett nytt sätt att studera månen och andra objekt i solsystemet som s
Jorden förlorar kontinuerligt delar av sin atmosfär, till stor del genom utflöden av joner från polarområdena. Erik Engwall vid Uppsala universitet och Institutet för rymdfysik (IRF) presenterar i sin avhandling en ny metod som gör det möjligt att mäta de utflödande jonerna. Det står därmed klart att tiotusentals ton av atmosfären går förlorade varje år från polarområdena. Avhandlingen läggs fram