ÅRSDAGEN EFTER MORDET PÅ WILMA DÅ SKER EN NY SÖKINSATS.

Ett år har nu gått sedan mordet på Wilma Andersson ägde rum, vi har pratat med Linda Andersson som är mamma till Wilma och vi har även pratat med Daniel Brodin som med hjälp av flera organisationer under det gångna året genomfört många sökinsatser. 

- Det är nu ett år sedan din dotter Wilma Andersson försvann, efter 12 dagars sökinsatser informerade polisen att man gjort fynd som gjorde gällande att hon inte skulle anträffas vid liv. Sedan dess har många insatser gjort men inga mer spår finns efter hennes kvarlevor. Går det att förklara hur du mår?
- Det går självklart inte att sätta ord på den mardrömmen vi lever i. Det känns som om man hela tiden tas tillbaka till November 2019. Mardrömmen bara fortsätter, vi vill kunna begrava hela vår Wilma. Det har vi inte kunnat göra. Det är så fruktansvärt tomt utan Wilma. Det är svårt att förstå att hon inte kommer tillbaka, berättar Linda Andersson, Mamma till Wilma. 

- Kan du berätta om när du förstod att något inte stod rätt till?
- Wilma kunde ringa mig eller hennes vänner flera gånger per dag. Men när Wilma inte svarade i telefonen och Tishko sedan skickade ett “konstigt” sms, det var då som jag fick känslan av att något inte stod rätt till, det var något som var fel. När vi sedan var i lägenheten och frågade Tishko om var Wilma var, så var det mycket som inte stämde. Han betedde sig nervöst, märkligt och lite stressad. När vi sedan var i lägenheten sista gången på söndagen var det viktigare för honom att träffa sin vän som skulle komma dit. Känslan var att han inte ville att vi var där då. Men det mest anmärkningsvärda att jag kände att det hänt Wilma något, var att hon inte efter det att efterlysning och bilder lades ut inte hörde av sig. Hon älskade att fotografera och skulle alltid godkänna alla bilder som togs på henne, nu var det helt tyst.

- Kan du försöka beskriva hela den hur den här perioden varit för dig?
- Den har varit helt overkligt och obeskrivligt. Det är som att vara fast i en lång mardröm som aldrig tar slut.

- Du pratade med Wilma sistagången den 14:e November 2019. Vad kommer du ihåg från samtalet? 
- Det kommer jag ihåg, Wilma pratade då på om allt möjligt, som hon brukade göra. Vi avslutade vårt samtal med att prata om ett tandläkarbesök.

- Orkar du berätta vem Wilma var? Vad betydde hon för dig?
- För mig var Wilma en kärleksfull, omtänksam, snäll, rolig och kreativ tjej med ett stort hjärta. Hon älskade matlagning, prova nya recept, hon var sprallig och helt underbar. Wilma betydde mycket för oss alla familjen. Syskon, systerson, släkt och nära vänner vi alla saknar vår Wilma. Wilma betyder mycket för mig, allt runt mig påminner om Wilma. Hon finns i mitt hjärta och det kan ingen ta ifrån mig. 

- Beskriv känslan när du satt under alla rättegångsdagarna? Går det att beskriva hur det känts att sitta öga mot öga mot din dotters mörkare i rättegångssalarna?
- För mig var känslan att se honom hemsk, det är fruktansvärt. Att han sitter och ljuger och står för det han gjort är så fruktansvärt ondskefullt och fegt! Det gjorde så ont att sitta där dom dagarna och höra va han gjort mot våran Wilma.

- Vad tänker du kring att hovrätten tog bort livstidsstraffet? 
- Hovrättens dom var ännu ett hårt slag mot oss. Vår förhoppning är att han ska berätta var han gjort av Wilma. Att hovrätten sänker ett straff för en mördare är för mig helt obegripligt, vi ser det såhär. 

Wilmas livstid blev 17år. Vi fick livstid av saknad av vår dotter. Mördaren får sänkt straff till 18 år, troligen ute efter 11 år. Vi får aldrig tillbaka våran älskade Wilma. Mördaren kommer troligen få hjälp med skyddad identitet och anpassning tillbaka till samhället. Det är sjukt! 

- Du fortsätter att leta efter Wilma, varifrån får du kraften?
- Jag kommer aldrig ge upp hoppet om att hitta hela våran Wilma. Vi vill begrava hela Wilma. När Tishko en dag släpps så ska han inte få skända vår dotter. Vi har bra stöttning av familj, vänner och frivilligorganisationer m.m.

- Det har varit en minnesstund och en begravning, kan du berätta hur det var för familjen? 
- Det var en stillsam begravningen och väldigt lugn och fin. Wilma har en fått en fin plats vi kan gå till. Minnesceremonin hölls en tid efter begravningen, även detta var en stillsam och fin ceremoni. 

- Hur känner du som mamma till Wilma om de brev som hennes mördare nu skriver gällande överklagan till Hovrätten?
- Jag har inga kommentarer kring detta.

- Finns det något du själv vill tillägga eller säga? 
- Nu på lördag den 14:e är det ett år sedan Wilma blev mördad och det går inte en dag utan att jag tänker på henne. Jag vill från familjen framföra ett tack till alla som hjälper oss. Tack till alla som kommer på de olika sökinsatserna som sker.

- Vi har varit i kontakt med Daniel Brodin, på IRO Rescue, som varit ett nära stöd till familjen. Det planeras ännu en ny sökinsats efter Wilma, kan du berätta mer om den?
- Det stämmer, den 14 November kl. 10:00 vid ABF på Junogatan i Uddevalla påbörjas ännu en sökinsats efter Wilma. Det är organisationen Saknad som håller i denna och jag hjälper dem. Vi hoppas på god uppslutning. Säger Daniel Brodin, IRO Rescue. 

- Var kommer ni söka nu, finns det områden kvar?
- Vi kommer fortsätta söka i både nya och tidigare avsökta områden. Det inkommer tips som leder till nya platser. Vid denna sökinsats är det flera organisationer som ställer upp utöver de frivilliga som kommer. Samverkande organisationer som kommer är bla. Svenska Räddningshundar, Svenska Räddningsdrönare, Saknad Sverige, Svenska Kyrkan och Orange Day Mc med TACA Sweden, Drivers Against Child Abuse och insatsen sker även med hjälp av privatpersoner. 

Vi hoppas självklart på att fler organisationer kommer och hjälper till. Som det ser ut nu kan vi söka av områden både på land och med hjälp av dykare även områden i vatten. Vilket är väldigt bra. Detta är ett viktigt arbete för oss för att utesluta områden för att hjälpa familjen vidare. Avslutar Daniel Brodin, IRO Rescue.