I väntan på NNE-kraven

Sedan 2010 har EU-länderna jobbat med att ta fram krav på Nära-Noll-Energibyggnader som tar utgångspunkt i nationella förhållanden. Länderna har kommit olika långt. Sverige är tyvärr ett av de länder där arbetet har stannat av. Boverket har i snart ett år avvaktat ändringar i plan- och byggförordningen för att kunna skicka ut remissförslag på svenska NNE-krav.

För den som planerar att bygga inom några år och vill vara i framkant med utvecklingen, finns ändå viss indikation på kravnivån.

Levererad (köpt) energi – och tuffa viktningsfaktorer för el!

Boverket lämnade ett förslag för NNE-byggnader till Näringsdepartementet i juni 2015 där Boverket föreslår att framtida NNE-krav ska baseras på levererad (köpt) energi samt en viktningsfaktor för el-användning på 2,5.

Med Stockholm som exempel föreslås 55 kWh/m² A_tempår för icke-eluppvärma bostäder. Denna nivå är tuffare än det som gäller idag för flerbostadshus i zon III. Det innebär att man måste se på en lösning som är energieffektiv på alla tre områden; värmeförlust genom klimatskärmen, ventilation och varmvattenberedning.

Ett 100 % el-uppvärmt hus får då ett krav på 55/2,5= 22 kW/m² A_tempår. Det är nivån för lågenergihus eller passivhus där man har en klimatskärm med låga U-värden, ventilation med värmeåtervinning samt något system som ger effektivisering av varmvattenberedningen. Det senare kan vara solfångare eller solceller som täcker viss del av energianvändningen. Det finns också möjlighet att kombinera uppvärmning, ventilation och varmvattenberedning med en integrerad värmepumpslösning.

Korrektion av brukarmönster

Vår energianvändning påverkas självklart av hur vi använder våra byggnader; vilken innetemperatur vi väljer att ha och hur mycket varmvatten vi förbrukar etc. Detta kan variera mycket om man t.ex. jämför identiska bostäder. När man projekterar bostäder har man än så länge fått göra en uppskattning av vad som är ”normalt brukande”. Boverket har numera tagit tag i problemet och nyss haft en remiss ute för vilka förutsättningar som ska gälla under projektering för byggnaders energianvändning vid normalt brukande, BEN 1. Dessa förutsättningar baseras på data som framkommit i samband med Energimyndighetens forskning och samarbete med fastighetsbranschen.

Kopplingen mellan krav och förväntad energianvändning, som är under etablering, är ett viktigt led i att säkerställa likvärdiga projekteringsförutsättningar och minska risken för godtycklighet.

Detta är viktigt för hur man ska kunna utvärdera energianvändningen i samband med energideklarationerna. Om den aktuella energianvändningen avviker från den projekterade nivån kommer man framöver att korrigera för avvikande energianvändning till följd av brukarmönstret, och även göra en väderkorrigering om man också har ovanligt varmt eller kallt väder under utvärderingsperioden.

BBR-krav och förväntningar på marknaden

BBR-kraven bygger på en lång tradition där man genom minimikrav sätter lägsta acceptabla prestandanivå för det man vill tillåta bli byggt. Ibland är det dock befogat att se kritiskt på minimikraven och bedöma om det är tillräckligt för att bemöta kundens förväntningar. I samband med energiprojektering och utvärdering har det blivit allt vanligare att ställa krav utifrån ett miljömärkningssystem där kraven kan vara betydligt högre. Tuffa krav innebär i sin tur att kraven på mätning och utvärdering blir allt viktigare för att redovisa att man faktisk fått det man förväntar sig.

Miljöbyggnad* utgår ifrån BBR-kraven som lägsta nivå, men ställer tuffa krav på verifiering. I arbetet med certifieringssystemet för Miljöbyggnad är det mycket fokus på de faktiska förhållandena. Det innebär också att allt som med rimlighet kan mätas, mäts i verifieringen. Det gäller effekt och energianvändning, ventilation/luftkvalitet etc. samt alla parameter som relaterar sig till byggnadens miljöpåverkan, härunder hur inomhusmiljön fungerar.

För mer information

Konstruktioner och produkter som lämpar sig för lågenergi- eller passivhus hittar du på vår hemsida.

* Miljöbyggnad är utvecklat för svenska förhållanden och är det mest spridda certifieringssystemet för byggnader i Sverige. Det är enkelt och kostnadseffektivt. Miljöbyggnad kan användas för både nya och befintliga byggnader, oavsett storlek.

Källor:
Läs mer här om Boverkets förslag till svensk tillämpning av NNE-krav.

Läs mer om senaste remiss på normalt brukande, BEN 1, här.

Läs mer om Miljöbyggnad och andra miljöcertifieringssystem hos Swedish Green Building Council här.

Kontakt:
Hanne Dybro, utvecklingsingenjör, 042-846 14, hanne.dybro@saint-gobain.com