Blogginlägg -
Är allt möjligt inom geoteknik, Johan Wagenius?
Johan Wagenius, chef för Geoteknik på Iterio, föddes i metropolen Enköping. Byggnadsinriktning på gymnasiet och ”en massa skitjobb” gjorde att han kände sig mogen för nästa steg; Stockholm, KTH och civilingenjörsprogrammet med inriktning Väg och vatten.
Johan började 1989 på företaget Grundteknik. Första projektet blev ombyggnation och grundförstärkning av det anrika nöjesetablissemanget Berns. Grundteknik blev uppköpt av Golder och Johan riktade in sig mot miljö och tillbringade en del tid i Göteborg där han jobbade med deponier.
”Efter 14 år på samma ställe kände jag att jag hade blivit lite av en inventarie”, fortsätter Johan och berättar att nästa steg blev Sweco. Där jobbade han med stora projekt, så som Ostlänken, Norra länken, E18 och Citybanan med ansvar för geoteknik, geokonstruktioner och geohydrologi.
Sedan ringde telefonen. Vectura behövde en avdelningschef. ”Jag hade inte haft en tanke på att bli chef, på något sätt. Snarare tvärt om”, säger Johan. Med ekonomiskt ansvar, personalansvar och jobb i uppdrag trivdes han men när Vectura förändrades tyckte Jonas Jonsson (VD på Iterio) att Johan skulle komma till Iterio. Det var inget svårt beslut och Johan startade upp Iterio Geoteknik för två år sedan.
Bärighet, brott och grundvatten
På Iterio jobbar Johan som uppdragsledare för geoteknik med ansvar för tekniska frågeställningar såväl som för ekonomi i olika projekt. Han gör beräkningar, är ute i fält och undersöker markförhållanden och vatten samt granskar allt från texter till beräkningar och ser till att allt är rätt och riktigt.
Många av uppdragen är för Trafikverket. Det är bra att komma in i projekten i ett tidigt skede. ”Kommer man in senare styrs arbetet av projektets ramar i större utsträckning”, berättar han. I ett tidigt skede, däremot, kan man till exempel vara med och styra dragningen av vägen eller järnvägen för att minimera kostnader för förstärkning, pålar, tryckbankar och lättfyllnader.
Väl i projekteringsstadiet uppstår ofta nya utmaningar. Underlagen blir mer detaljerade och problem och frågeställningar upptäcks. ”Det ser aldrig riktigt ut som man har tänkt”, säger Johan.
Exempelvis kan grundvatten ofta innebära utmaningar i uppdragen. Om grundvattenfrågorna inte hanteras på ett bra sätt i projekteringen kan de få stora konsekvenser i byggskedet. Det kan innebära att delar måste projekteras om med höga kostnader för bl a förseningar och åtgärder.
Det finns också jordtyper som tappar bärighet helt när man kommer ner mot grundvattnet. ”Det bara flyter som lervälling”, lägger Johan till. Väljer man då att sänka grundvattenytan kan omgivningen skadas av att fina partiklar försvinner från marken. Pumpar man under lång tid så kan marken sjunka undan. I Stockholm är många äldre hus grundlagda med träpålar och så länge de är under grundvattenytan så ruttnar de inte, men sänks grundvattennivån utsätts pålarna för luft– trägrundläggningen ruttnar och byggnader skadas. ”Gör man inverkan på grundvattnet är det bra att ha en miljödom att stödja sig mot”, säger Johan. Med miljödom ligger bevisbördan på den som anser sig lidit skada, utan miljödom är bevisbördan omvänd.
Allt är möjligt
Geoteknik är ingen exakt vetenskap; man måste hela tiden se till det unika projektets omständigheter. ”Man vet vad betong och stål har för egenskaper, medan jordens alltid varierar vilket gör varje uppdrag unikt”, säger Johan. Både hjälpmedel och teknik utvecklas hela tiden. ”I beräkningsmodellerna finns det begränsningar, men det gäller alltid att känna till hur resultaten har kommit fram, hur metoderna ser ut och vilka fördelar, nackdelar och brister som finns”, säger Johan.
Jobbet är styrt på många sätt, men det finns olika frihetsgrader inom ramarna. Det gäller att motivera varför man sticker ut hakan ibland. ”Det är som roligast med uppdrag där man får vara lite kreativ och hitta på nya lösningar”, säger Johan.
På frågan om Johan någonsin stött på ett projekt där han tvingats säga ’det går inte’ svarar han: ”Det är klart att det går. Rent tekniskt går det i de flesta fall – det är bara en kostnadsfråga”.
Artikeln om Johan Wagenius är den andra i serien ”Vi på Iterio”. Läs den första artikeln här
