Om det svenska samhället ska bli mer långsiktigt hållbart krävs en beteendeförändring, inte bara hos industrin utan också hos privatpersoner. Det är bakgrunden till det helt nya samarbetet mellan AkzoNobel, IVL Svenska Miljöinstitutet och Kroumata. Målsättningen är att, på ett roligt och intressant sätt, motivera svenskarna att agera mer hållbart i vardagen.
Nu finns det inspiration att hämta för kommuner och andra offentliga aktörer som funderar på att vidta energieffektiviseringsåtgärder. Inom ramen för EU-projektet “European Energy Services Initiative” (EESI) har IVL Svenska Miljöinstitutet publicerat goda exempel på kraftfull energieffektivisering i offentlig sektor och industri så att det enkelt går att se både åtgärder och resultat.
Renoveringen av de svenska miljonprogrammen kommer att kosta, men öppnar samtidigt upp ett fönster att bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling i områden som idag präglas av hållbarhetsutmaningar. IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklar tillsammans med Botkyrka kommun en metod för hur man kan ta hänsyn till lokal hållbarhet i miljonprogramområdenas upprustningsarbete.
IVL Svenska Miljöinstitutet har fått i uppdrag att i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) utveckla en certifierad miljövarudeklaration av civilingenjörsutbildningen Energi och miljö. Det är första gången en miljövarudeklaration tas fram för en universitetsutbildning.
IVL Svenska Miljöinstitutet startar nu ett projekt som ska utveckla ett distributionssystem för dricksvatten i kommunen Kurseong i nordöstra Indien. Projektet ska hjälpa kommunen med att testa, mäta och utvärdera vattendistributionen så att den ska fungera på ett ekonomiskt, tekniskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Sida bidrar till finansieringen med fem miljoner kronor.
Det går att ta bort betydligt mer läkemedelsrester från avloppsvatten med aktivt kol än vad som tidigare visats i svenska tester. Upp till 98 procent av de mängder som idag går ut från avloppsreningsverket Henriksdal i Stockholm till Östersjön kan avskiljas till rimlig kostnad. Det visar nya resultat från tester med effektivt utnyttjande av aktivt kol som genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Nu kör IVL Svenska Miljöinstitutet i gång ett fullskaligt pilotprojekt i Trelleborg för fosforåtervinning ur alger som sköljts upp på land. Projektet kommer att utveckla en teknisk lösning för fosforåtervinning av kadmiumkontaminerat organiskt avfall. Effekten av den förbättrade fosforåtervinningen ökar även chanserna att använda algerna till biogasframställning.
Svetsning är ett kvalificerat hantverk som också innebär risker för olyckor och arbetssjukdomar. En ny webbplats, Svetsa Rätt – www.svetsaratt.se – som utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet, visar att säkrare svetsning går hand i hand med ökad produktivitet och förbättrad kvalitet i svetsningen.
Höga halter av det antiinflammatoriska ämnet diklofenak samt rester från en mängd andra läkemedel rinner ut från avloppsreningsverken, visar en studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket.
Europeiska kommissionen har antagit en ny handlingsplan för miljöinnovation, Eco-innovation Action Plan (EcoAP). Syftet är att främja innovationer som minskar belastningen på miljön och underlätta deras etablering på marknaden. Den nya planen kan ses som en uppföljning av den tidigare handlingsplanen för miljöteknik, Environmental Technology Action Plan (ETAP).
I en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet sammanställs exempel på lyckade arbetssätt och praktiska och användbara metoder för att iföra och arbete med integrerade ledningssystem. Rapporten visar att integrering av ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö är en god förutsättning för att utveckla levande ledningssystem, till nytta för verksamheten.
IVL Svenska Miljöinstitutet har, tillsammans med docent Lena Elfman på Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, tagit fram en ny metodik som kan användas för beräkning av spridning av hästallergen från stall. Metoden är unik eftersom den bygger på emissionsfaktorer, alltså utsläpp per häst, som tagits fram efter faktiska mätningar.
