Vid ett högnivåseminarium som hölls vid klimatmötet i Paris, diskuterade bland andra energiminister Ibrahim Baylan, Internationella energirådets chef Fatih Birol och Nordisk Energiforskning hur koldioxidutsläppen kan frikopplas från ekonomisk tillväxt.Seminariet utgick från analyser i forskningsprojektet Nordic Energy Technology Perspectives som leds av IVL:s Markus Wråke:
På uppdrag av WWF Uganda har IVL tillsammans med African Solar Design och KTH genomfört en scenariostudie som visar möjligheterna för Uganda att utveckla sina energisystem till att bli förnybara. Resultatet visar att det är möjligt att ge Ugandas befolkning tillgång till moderna energitjänster år 2030 och att ett system baserat på förnybara energikällor kan uppnås år 2050.
Glasspaket, plastpåsar, crème fraiche-burkar och tandkrämstuber. Vi köper hem stora mängder plastförpackningar varje år, men vi behöver bli bättre på att källsortera dem. I dag återvinns ungefär 40 procent av alla plastförpackningar. Till 2020 ska andelen upp till minst 50 procent.
EU-kommissionens nya paket för cirkulär ekonomi har kritiserats för att inte vara tillräckligt ambitiöst. IVL:s avfallsexpert Åsa Stenmarck ser ändå positivt på strategin, som har större fokus på ekodesign och innehåller flera konkreta åtgärder för att öka återanvändningen och få företagen att skapa miljövänligare produkter.
Till klimatmötet i Paris har 183 länder rapporterat in nationella åtaganden för att minska utsläppen. Dessa åtaganden räcker inte för att nå tvågradersmålet. Med en fungerande marknad för koldioxidutsläpp kan ambitionerna höjas utan att en minskning av utsläpp blir allt för dyrt, skriver IVL:s Lars Zetterberg i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Att producera en mobiltelefon ger ett avfallsfotavtryck på 86 kilo – till exempel gruvavfall, slaggprodukter. Kostnaden för klimatutsläppen beräknas till 140 kronor. Den färdiga mobilen väger 169 gram och kostar cirka 6 000 kronor. I en studie har IVL och Avfall Sverige tagit fram en metod för att beräkna avfallsfotavtrycket för elva vanliga konsumentprodukter.
Att inkludera ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar innebär att rekreativa värden som bärplockning och naturupplevelser kan bli minst lika mycket värda som att exploatera naturen för att utvinna råvaror och energi. Samtidigt kan det försvaga skyddet av rödlistade arter visar en ny studie.
Nu samlas några av Sveriges främsta miljöexperter kring frågan hur vi ska rena våra vatten. Tillsammans ska de utveckla ett nytt koncept för vattenrening genom att använda specialanpassade magnetiska mikrosfärer. Projektet har tilldelats 4,9 miljoner från Vinnovas utlysning Innovationer för ett hållbart samhälle.
Många människor som bor i samhällen utanför större tätorter är i dag bilberoende. Området kring pendeltågstationerna domineras också ofta av parkeringar. Det nya projektet "Hållbara och attraktiva stationssamhällen" ska utmana idén om bilen som den enkla lösningen.
Varje år lämnas närmare 200 000 bilar till återvinning i Sverige. Återvinningsgraden är hög, men plast, textil och dyrbara och ovanliga metaller försvinner ofta ut ur kretsloppet. Forskningsprojektet Realize har visat att det går att återvinna mer, men att rådande EU-direktiv inte ger incitament att återvinna annat material än det som väger tungt.
Den 30 november inleds FN:s tjugoförsta internationella klimatkonferens, COP21, i Paris. Flera av IVL:s forskare som arbetar i Mistraprogrammet Indigo medverkar vid klimattoppmötet. Lars Zetterberg ska diskutera betydelsen av fungerande utsläppsmarknader.
IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i andra fasen av Mistra Future Fashion, som drar igång nu under hösten. Visionen inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet är att uppnå slutna kretslopp inom svensk modeproduktion och konsumtion.
