Vilka kommuner är bäst på klimatanpassning i Sverige? IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för andra året i rad kartlagt kommunernas arbete med klimatanpassning. Undersökningen och årets kommunrankning presenteras vid ett lunchseminarium. Sveriges bästa kommun kommer att utses och flera kommuner är på plats för att berätta om sitt arbete.
Den naturliga belastningen av fosfor är större än Sveriges utsläppsmål. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet. Av totalt 780 ton fosfor som når Egentliga Östersjön varje år kommer 370 ton från naturliga läckage.
Den 23 maj lanseras en nordisk upplaga av Internationella energimyndighetens (IEA) kända globala publikation Energy Technology Perspectives. Rapporten visar att de nordiska länderna genom att samarbeta kan uppnå en koldioxidneutral region till år 2050 – men det krävs att politikerna tar industrins utmaningar på allvar och ökar tempot på transportområdet.
Övergödningen av Östersjön till följd av utsläpp av näringsämnen har länge ansetts förvärras av att bottensedimenten läcker ut fosfor till vattenmassan. Nu visar forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet att förråden av rörlig fosfor i Egentliga Östersjöns djupa bottnar (under omkring 70 meter) i princip är tömda.
Fartyg har idag rätt att släppa ut en begränsad mängd olja med länsvattnet från motorrummet under färd till havs. Bonusprojektet Zero Emissions in the Baltic Sea har utvecklat teknik som renar länsvattnet till nära noll-nivå.
Det nya EU-projektet Smart resilience indicators for smart critical infrastructures, ska utveckla indikatorer för att mäta resiliens, det vill säga hur motståndskraftiga, viktiga samhällsfunktioner som transporter, sjukvård, industrier och dricksvattenförsörjning är för störningar.
Dagens produktions- och konsumtionsmönster är en av de största utmaningarna för att nå miljömålen. Naturvårdsverkets utvärdering visar att minst fyra miljömål är svåra att nå på grund av bland annat ohållbara konsumtionsmönster. Nu tar forskarna ett tvärvetenskapligt grepp och kombinerar ekonomisk modellering med livscykelanalys för att undersöka hur styrmedel för en cirkulär ekonomi kan utformas.
Minskad köttkonsumtion har stor potentiell klimatnytta – mycket större jämfört med att byta från nöt- och fläskkött till kyckling. Det visar en modell som forskare vid IVL tagit fram för att beräkna vilken effekt olika styrmedel kan få på den europeiska matkonsumtionen. Studien visar också att matområdet är en stor utmaning om vi ska lyckas nå utsläppsmålet på 2 ton koldioxid per person och år.
I går erkände den japanska biltillverkaren Mitsubishi att bolaget utfört utsläppstester felaktigt för att få fram bättre siffror på bränsleförbrukning än i verkligheten. Totalt berörs över 600 000 bilar. IVL:s mobilitetsexpert Anders Roth tycker att det utbredda avgasfusket är allvarligt och menar att vi nu måste vända situationen till att bli en möjlighet för miljön.
Genom att integrera fiskodling med odling av sjöpung och makroalger skapas ett lokalt cirkulärt produktionssystem som ska ge både hållbart producerad fisk, bioenergi och renare vatten. I havet utanför Lysekil pågår redan odlingen av sjöpung som nu ska vidareutvecklas i detta projekt.
Nya siffror visar att vi i snitt slänger 173 kilo mat per person och år i Europa. Det är betydligt mer än vad tidigare beräkningar visat. Totalt i EU handlar det om 88 miljoner ton matavfall som hamnar i soporna. Det största bidraget står hushållen för.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt hur olika matval och förändrade kostvanor påverkar miljön. Resultaten som nu presenteras i en rapport belyser även miljöeffekterna av dagens livsmedelskonsumtion och visar förutsättningarna för att öka eller minska konsumtionen av vissa livsmedel i Sverige.
