Företagshälsovården är en viktig resurs för arbetsmiljöarbetet och ska hjälpa till att skapa goda, säkra och hälsosamma arbetsmiljöer och arbetsplatser. En ny avhandling visar dock att företagshälsovården inte används förebyggande utan framförallt anlitas för efterhjälpande tjänster, när någon drabbats av ohälsa och behöver rehabilitering eller när en konflikt uppstått på arbetsplatsen.
Problemen med höga utsläpp av hälsofarliga kväveoxider från dieselbilar har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Men någon kontroll av utsläppen i verklig körning görs fortfarande inte. Nu får IVL Svenska Miljöinstitutet 4,5 miljoner kronor från Vinnova och Trafikverket för att utvärdera screeningmätningar med så kallad remote sensing-teknik.
En ny studie från IVL visar att det tar mer än fem år för det genomsnittliga svenska miljöteknikföretaget att nå expansionsfasen. För de mest framgångsrika företagen börjar en tydlig tillväxtfas kring det nionde verksamhetsåret. Det innebär att dagens investeringsstöd som ges till nystartade företag inte räcker för att överbrygga tiden från start till det att företagen börjar växa.
Livsmedelsproduktion och konsumtion står för så mycket som 20-30 procent av människans utsläpp av växthusgaser. IVL Svenska Miljöinstitutet har nu beviljats tre miljoner kronor genom Formas utlysning Framtidens forskningsledare för att undersöka hur den offentliga upphandlingen kan användas som verktyg för att påverka livsmedelsproduktionen och konsumtionen i en mer hållbar riktning.
Under det senast decenniet har nanomaterial börjat användas i allt fler tillämpningar, exempelvis inom medicin, byggmaterial och andra industriella produkter. Men fortfarande saknas kunskap om hälsoriskerna med många nanomaterial. IVL Svenska Miljöinstitutet presenterar nu en rapport som beskriver hur man kan arbeta med bedömning av riskerna med nanopartiklar och förebygga farliga exponeringar.
Under flera år har Gotland drabbats av stor dricksvattenbrist. IVL Svenska Miljöinstitutet har nu tillsammans med Region Gotland fått bidrag från innovationsmyndigheten Vinnova för att bygga upp en så kallad testbädd på Storsudret på Gotland. Där kommer olika tekniker och system för en hållbar vattenförsörjning att utvecklas och testas.
I takt med att städerna växer och förtätas minskar utrymmet för grönområden och därmed den biologiska mångfalden. Men dessa naturvärden går att återskapa. Sjuåriga projektet BiodiverCity som nu avslutas har tagit fram en vägledande skrift för gröna lösningar med hög biologisk mångfald.
Den 15 november besöker miljöminister Karolina Skog IVL:s pilotanläggning för automatisk textilsortering i Avesta. Tekniken som testas i anläggningen bygger på optiska sensorer som känner av olika materialslag – samma sorts teknik som används när man sorterar förpackningar.
IVL Svenska Miljöinstitutet har beviljats fyra miljoner kronor av Vinnova för att utveckla affärsmodeller som stärker samverkan mellan kollektivtrafiken i gles- och landsbygd och nya samåkningstjänster. Projektet Kollaborativ kollektivtrafik ska pågå i tre år.
IVL Svenska Miljöinstitutet förstärker inom hållbar stadsutveckling och rekryterar Åsa Romson. På IVL kommer Åsa Romson som är expert inom miljörätt och miljöpolitik att utveckla nya forsknings- och uppdragsprojekt framförallt med fokus på städernas utmaningar och åtaganden i nationellt och internationellt miljöarbete.
Den var lika het som klimatfrågan är idag, fast mer påtaglig med döda sjöar och skogar. Försurningen under 70- och 80-talen var en kritisk miljöfråga men åtgärdsarbetet och de resultat det gav kan närmast beskrivas som en framgångssaga. I år är det 50 år sedan frågan först uppmärksammades genom media.
Forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU, norska NIVA, engelska CEH och Scottish Water har utvecklat en metod för att på ett enkelt sätt kunna uppskatta hur snabbt löst organiskt kol uppstår eller försvinner i sjövatten beroende på sjöns näringsstatus och omsättningstid. Resultatet presenteras i en vetenskaplig artikel i Nature Geoscience.
