Att använda återvunnet byggmaterial kan ge stora utsläppsminskningar. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, där forskare har räknat fram klimatnyttan med att använda olika återvunna byggmaterial. Störst klimatnytta ger materialåtervinningen av metaller visar studien.
Nu står en pilotanläggning för forskning om kväverening på plats och i drift vid Fillan avloppsreningsverk i Sundsvall. Projektet ska ta reda på det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten i ett klimat som är kallt stora delar av året.
Att utveckla och använda miljövarudeklarationer, så kallade EPD:er, har hittills i många fall varit svårt, tidskrävande och kostsamt. Ett nytt avtal som har tecknats mellan de ansvariga för EPD-programmen i Sverige, Danmark och Norge ska ändra på det och skapa nya möjligheter att använda miljödata över gränserna.
Utsläppen av miljöfarliga ämnen från svenska processindustrin har minskat kraftigt i takt med vidtagna miljöskyddsåtgärder. I bottensedimenten utanför en del anläggningar förekommer emellertid alltjämt förhöjda halter av föroreningar. Frågan är hur lång tid det kommer att ta innan miljön helt återhämtat sig? I sommar genomför IVL nya mätningar i Bottniska viken som underlag till prognosmodeller.
Ansökningarna för att etablera havsbaserad vindkraft runt Gotland ökar. Om projekten blir verklighet kan Gotland bli självförsörjande på elektricitet. Tillgången till grön el ger också möjligheter att via elektrolys producera stora mängder vätgas. För varje kilo vätgas produceras åtta kg syrgas samt spillvärme. Vad innebär det för möjligheter för Östersjön? Hör mer om detta i Almedalen 6 juli.
Ungefär en tredjedel av all mat som produceras slängs i stället för att ätas upp. För att motverka det finns Samarbete för minskat matsvinn, som är en frivillig överenskommelse mellan aktörerna i livsmedelsbranschen och staten. Intresset för att vara med ökar stadigt, visar årsrapporten.
För att säkerställa att material är hållbara för människa och miljö, öka återvinningen och använda resurser på ett mer effektivt sätt krävs insatser redan tidigt i design- och tillverkningsledet. Nu startar IRISS, en stor EU-satsning som ska accelerera övergången till säkra och hållbart designade material, produkter och processer. Konsortiet ska bilda ett globalt nätverk av experter och aktörer.
IVL deltar i centret för cirkulär ekonomi och resursanvändning, European Topic Center Circular Economy and Resource Use, som är ett fyraårigt uppdrag för Europeiska miljöbyrån. Konsortiet som består av 13 olika partners från tolv olika länder ska kartlägga omställningen till en cirkulär ekonomi, med fokus på ländernas implementering av regelverk och uppföljning.
Näringsliv, akademi och ideell sektor går nu samman för att öka takten i arbetet med att halvera matsvinnet till 2030. Under 2022-24 genomförs ett projekt som ska visa goda exempel, hinder och effektiva arbetssätt för donation av överskottsmat till ideell sektor. Projektet ska resultera i en handbok och genomförs med stöd av Vinnova.
Nya siffror visar att 152 miljoner ton avfall uppstod i Sverige 2020. Det mesta kom från gruvindustrin, därefter följde byggbranschen och hushållen. Om gruvavfallet räknas bort uppkom 35,7 miljoner ton avfall, vilket är en ökning från tidigare års mätningar. Statistiken visar också att andelen avfall som materialåtervinns har minskat.
I många yrken kommer personalen i kontakt med hälsofarliga kemikalier och löper risk att utveckla allergi och handeksem. I ett nytt projekt finansierat av AFA Försäkring ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet utveckla en metod för att mäta hudexponering för hälsofarliga ämnen.
I Sverige kastar vi över en miljon ton livsmedelsavfall årligen, motsvarande 106 kg per person. Det visar de senaste beräkningarna som IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU och SCB har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket. Hushållen står för de allra största mängderna. Trenden pekar dock på att allt mindre mat slängs i hushållen.
