Jägarnas Riksförbunds remissvar på förändringar i jaktförordningen

Jägarnas Riksförbunds synpunkter på departementets remiss kring vissa ändringar i jaktförordningen (1987:905) Dnr: L2011/1649 (2910, 3210, 3214, 3224, 3404, 3428, L2012/116).

 

Jägarnas Riksförbund anser att jakten och viltvården i landet fullt ut skall bedrivas enligt jaktlagens 4 och 27 §. Och att allt vilt skall ses som en nationell resurs som i möjligaste mån skall förvaltas genom jakt, enligt biologiska och vetenskapligt grundade jakttider, på egna eller arrenderade marker.

Viltförvaltningen skall ske med en god jaktetik på lokalt förankrade grunder och inom en enkel, lättförstålig och obyråkratisk administration.

 

Människan är en del av ekosystemet och den infrastruktur som skapas genom vårt sätt att bo, leva och bedriva näringar påverkar de flesta djurarterna i positiva eller negativa riktningar. De arter som drabbas negativt skall självklart i största möjliga mån stöttas med hänsyn till artens fortlevnad men även med hänsyn till de människor som kan tänkas drabbas av negativa konsekvenser p.g.a. vidtagna åtgärder. De arter som gynnas positivt av människan och i många fall t.o.m. byter livsmiljöer måste genom jakt antalsbegränsas till förmån för de lokalt boende människorna men även för de arter som utsätts för onormal predation.

Som några exempel kan nämnas brunråttan som vållar tätortsboende stora problem och även är en av de största orsakerna till att svartråttan utrotats, mås och kråkfåglar som bl.a. p.g.a. människans sophantering bytt livsmiljöer och förutom att skapa direkt sanitära olägenheter lokalt bidrar till en ökad predation på småfåglar och vissa däggdjur.

 

Jägarnas Riksförbund noterar även att Regeringskansliet återigen inte beaktat flera av förbundets insända skrivelser i motsvarande ärenden. Vi bifogar därför kopior av dessa skrivelser inskickade åren 2007 – 2011 som bilagor till remissvaret.

 

JRF:s yttrande angående L2011/1649.

Det är även JRF:s uppfattning att gässen har en explosionsartad ökning i landet varför såväl de allmänna jakttiderna som skyddsjaktstiderna är i behov av revideringar.

• JRF instämmer med LRF och är av den bestämda uppfattningen att skyddsjaktsreglerna för Grågås behöver utökas till att gälla hela landet under tiden 1 juli – 30 juni.
• JRF anser även att den allmänna jakttiden för Grågås och Kanadagås bör utökas att gälla fram till 28(29) februari.

Samt att vårjakt på i första hand Kanadagås införs. (Kanadagåsen är i Sverige en invasiv art vars etablering eskalerat till orimliga proportioner vilket vållar stora sanitära olägenheter och oacceptabla skador inom jordbruket, till detta kommer att även de nationella gåsarterna ökar vilket spär på skadebilden.)

• JRF anser också att allmän jakttid bör införs på Vitkindad gås i AB, C, D, E, H, I, K och LM län under tiden 1/10 – 31/12. (Den Vitkindade gåsen har på senare år ökat i den omfattning att den sannolikt tål att förvaltas genom allmän jakt.)

 

JRF:s yttrande angående L2011/2910.

JRF inleder med att yttra sig kring SOF:s bärande principer vilka redovisas i fyra punktsatser och poängterar att ingen organisation med särintressen för vissa arter skall erhålla en sådan påverkan på enskilda arter att dessa favoriseras p.g.a. ett egenintresse. Grundläggande måste alltid vara att ingen art skall få påverka andra arter på ett sådant sätt att den utarmas.

• I jaktlagens § 4 anges att ” I viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträttshavaren.” JRF menar att detta bl.a. innebär att skydda de lokala viltstammarna mot överetablering av predatorer samt påpekar att det finns andra värden förutom konsumtionsvärdet i vilt.
• JRF instämmer med SOF att jakten precis som anges i JL § 4 skall anpassas efter tillgången på vilt, men det är vår fulla övertygelse att detta i första hand skall ske efter lokal anpassning med beaktande av EU och internationella konventioner.
• JRF instämmer även här i huvudsak med SOF, men menar att undantag kan göras på individer som helt uppenbart inte direkt bidrar till avkommans uppväxt. JRF menar även att vårjakt på sträckande fågel i många fall kan vara befogad skadeförebyggande syfte, vilket i sig sannolikt begränsar det allt ökande behovet av skyddsjakt.
• JRF instämmer återigen i sak med SOF, men anser att detta redan regleras av gällande lagar och föreskrifter.

 

JRF ställer sig avvisande till SOF:s föreslagna förändringar gällande arterna Sädgås, Ejder, Alfågel, Grågås, Havstrut, Gråtrut, Fiskmås, Ringduva, Björktrast, Nötskrika,  Kråka, Kaja, Skata och Råka.

 

När det gäller Korp står JRF kvar vid vad som tidigare anförts, nämnligen att allmän jakt införs fr.o.m. 1/7 t.o.m. 28 (29)/2.

 

När det gäller Dalripa och Fjällripa instämmer JRF i SOF:s förslag att senarelägga jaktstarten till den 11 september och därmed anpassa den till jaktstarten i grannlandet Norge, vilket även tidigare framförts av våra tre nordligaste distrikt.

 

JRF:s yttrande angående L2011/3210.

Jakt är världens äldsta kulturyttring och är grunden till dagens befolkning, på hällristningar i Norden finns belagt att hunden var en viktig del av denna jakt. Dagens jakt med löshund är alltså ett tusenårigt arv som förfinats och i dag omgärdas av lagar och förordningar som innebär ett strikt hundägaransvar. Självklart händer olyckor och det begås misstag, men med tanke på omfattningen och nyttan av löshundsjakten är detta närmast försumbart i jämförelse med sällskapshundar och all annan djurhållning.

 

JRF ser således inget behov av någon konsekvensutredning kring löshundsjakten, särskilt inte eftersom den inskickade begäran omfattar missuppfattningar och direkta felaktigheter. Dessutom grundas den i huvudsak på vargens väl och ve, vargen som är en relativt ny företeelse efter att i generationer levt en ytterst undanskymd tillvaro med endast sporadisk förekomst i Sverige.

JRF ser snarare stora behov av konsekvensutredningar kring hur den explosiva återetableringen av stora rovdjur, gäss, tranor, kronhjort m.fl. arter påverkar människor, näringar, övriga viltarter, kulturlandskapet och den biologiska mångfalden.

 

JRF:s yttrande angående L2011/3214.

JRF instämmer även här med SOF, så till vida att det är oacceptabelt att människans sophantering skall tillåtas skapa en onaturlig tillväxt bland vissa arter. En tillväxt som inte endast innebär att arter byter livsmiljö utan även en lokal koncentrering som skapar sanitära olägenheter och onormal predation på andra arter.

JRF välkomnar alltså en lagstiftning kring bl.a. sophanteringen som begränsar onormal födotillgång och därmed tillväxt av vissa arter, vilket därmed även skulle begränsa behovet av skyddsjakt.

 

JRF:s yttrande angående L2011/3224.

JRF framför en eloge till SJF för en väl underbyggd inlaga, men beklagar samtidigt att SJF inte lyft dessa ärenden vid de viltförvaltningsråd som förevarit och på så viss genom samsyn skapat än bättre underlag och underlättat handläggningen.

JRF instämmer även i de flesta av framförda förändringar men lämnar eventuellt avvikande åsikter under respektive art.

 

Rödräv

• JRF instämmer med SJF, men tillägger att den sydliga gränsen bör dras enligt samma riktlinjer som för septemberjakten efter älg.
• JRF anser även att tillstånd att använda fotsnara för räv skall införas i motsvarande område.
• JRF hemställer även med hänvisning till skrivelse enligt bilaga 1 att jakttiden för rödräv i Hallands län förlängs till 15 mars.

 

Mård

• JRF instämmer med SJF.

 

Mink

• JRF avvisar hemställan och förordar oförändrade skyddsjakttider.

 

Dovhjort

• JRF instämmer med SJF, men ser inget sakskäl till att inte införa nämnda ändringar i hela landet.

 

Kronhjort

• JRF instämmer i sakfrågan med SJF, men hänvisar även till bilagorna 3 och 5 gällande kronhjort.

 

Rådjur

• JRF instämmer med SJF, men ser inget sakskäl varför inte detta skulle gälla även Norr- och Västerbotten.
• JRF instämmer även gällande hornbärande djur med SJF, men ser inget sakskäl varför inte detta skulle gälla hela landet.

 

Snatterand

• JRF instämmer med SJF.

 

Knipa, storskrake samt vigg

• JRF instämmer med SJF.

 

Ejder

• JRF instämmer med SJF.

 

Ringduva

• JRF förordar en enhetlig jakttid för hela landet 1 augusti – 28 (29) februari.

 

Skogsduva

• JRF förordar en enhetlig jakttid för hela landet 1 augusti – 30 oktober.

 

Älg

• JRF instämmer med SJF.

 

Vitkindad gås

• JRF förordar att skyddsjaktstiden sammanfaller med Kanadagåsens 1 juli – 30 juni.

 

Grågås

• JRF instämmer med SJF.

 

JRF:s yttrande angående L2011/3404.

• JRF instämmer med Lst Södermanland.

 

JRF:s yttrande angående L2011/3428.

• JRF instämmer med Lst Södermanland.

 

JRF:s yttrande angående L2012/116.

• JRF instämmer med Svenska Samernas Riksförbund.