Nyhetsbrev 3, 2019: Med fokus på jämlik vård

Hej!

Under Almedalsveckan samlar Janssen varje år politiker och patientföreträdare tillsammans med representanter från hälso- och sjukvården för att diskutera Janssens mest prioriterade frågor. En sådan fråga berör jämlik vård. Idag är den vård och behandling som erbjuds många gånger beroende av var i landet man bor.

Så ser till exempel situtationen ut för de personer som har psoriasis, det konstaterade Socialstyrelsen i samband med att riktlinjerna uppdaterades tidigare i våras. Med anledning av det valde vi att fokusera på just psoriasisvården under vårt första seminarium i Almedalen. Läs gärna artikeln nedan där vi summerat flera av de intressanta diskussioner och tankar som utbyttes under seminariet.

Ett annat ämne som också kan kopplas till jämlik vård är patientansvarig läkare (PAL). Om detta pratade vi om under vårt andra almedalsseminarium. Många av deltagarna uttryckte sig positivt om PAL medan åsikterna om hur man ska gå till väga för att införa PAL varierade. Läs mer om detta i vår andra artikel.

Sommarens givande samtal och insikter har gett oss ny kraft till fortsatt arbete för en jämlik och god vård för alla patienter!

Bästa hälsningar,
Anna Käll
Public Affairs Leader

Under Almedalsveckans andra dag bjöd Janssen in till ett seminarium för att diskutera de nyligen uppdaterade riktlinjerna för psoriasis. Diskussionen berörde ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel, bristfällig samordning inom vården samt implementeringsprocesser.

Barbra Bohannan från Psoriasisföreningen välkomnade de nya riktlinjerna och uppskattade särskilt att Socialstyrelsen tagit fasta på sjukdomens negativa inverkan på livskvaliteten samt att många är underbehandlade.

- Idag lever minst 23 000 personer med svår psoriasis. Många kämpar med en livskvalitet i nivå med cancerpatienter. Socialstyrelsens rekommendation är att dessa patienter ska stå på biologiska läkemedel, men mindre än tio procent gör det. Det är oacceptabelt. Därför är det viktigt att de nationella riktlinjerna implementeras ordentligt, konstaterade Barbra.

Tore Särnhult, hudläkare, kände sig hoppfull kring att regionerna skulle ta till sig av Socialstyrelsens rekommendation om att erbjuda biologiska läkemedel för patienter med svår psoriasis.

- Jag tror att regionerna tar till sig detta. Ljusbehandling är inte dåligt, men läker inte huden. Läkemedel kan däremot ge långa tider av symtomfrihet, förklarade Tore. Klicka här för att se en intervju med Tore där han berättar mer om vad de nya behandlingarna innebär för dagens patienter.

Statistik från Socialstyrelsen visar att Västra Götalandsregionen ligger efter både Skåne och Stockholm vad gäller just modern psoriasisvård. Jonas Andersson (L), regionråd i Västra Götalandsregionen, tillstod att så var fallet, här kan du höra hans kommentar gällande detta.

Digitalisering tillgängliggör kompetens

I riktlinjerna konstateras att det finns en bristfällig samordning mellan primärvård och specialistvård. Det var också något som Barbra Bohannan uppmärksammat med patienter som ”fastnar” i primärvården utan att komma vidare till specialister. Gilbert Tribo (L), regionråd i Region Skåne, menade att digitalisering är en del av lösningen.

- Region Skåne fokuserar idag på att införa ett nytt digitalt vårdinformationssystem. Genom det kan specialister göras mer tillgängliga för primärvården. De ska kunna rådfrågas på konsultbasis, eftersom alla läkare inte kan ha koll på allt. När specialisterna finns tillgängliga på detta sätt kan vissa fysiska besök undvikas, resonerade Gilbert.

Även Marie Morell (M), ordförande sjukvårdsdelegationen vid SKL, och Jonas Andersson lyfte fram värdet av digitala beslutsstöd.

Olika processer - samma mål

Varje region har en etablerad process för hur Socialstyrelsens riktlinjer ska implementeras och nå ut till patienterna. Här kan du höra Gilbert Tribo (L) berätta om hur man arbetar med detta i Region Skåne. Även Socialstyrelsen har en process för att riktlinjerna ska kunna bli så användbara som möjligt berättade Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyning för hälso- och sjukvården vid Socialstyrelsen.

- Vi har en etablerad process för hur nationella riktlinjer tas fram som bland annat innefattar workshops och remissrundor med regionerna. Inom kort kommer dessutom ett antal myndigheter tillsammans med SKL att titta närmare på hur Socialstyrelsens stödjande dokument kan användas bättre och huruvida riktlinjerna har påverkat vården, förklarade Thomas.

Marie Morell (M), ordförande sjukvårdsdelegationen vid SKL, underströk vikten av att bjuda in politiken när nya riktlinjer tas fram och hon fick medhåll från Jonas Andersson (L) som menade att det hade kortat tiden för implementering. 

2010 avskaffades patientansvarig läkare (PAL) efter att Socialstyrelsen utvärderat lagen och kommit fram till att den inte uppnådde den tilltänkta effekten. Vem ansvarar idag för att patienten får en sammanhållen vård? Är det dags att införa PAL igen? Detta diskuterades under ett av Janssens seminarium som anordnandes under Almedalsveckan.

Sveriges Läkarförbund har länge drivit frågan om införande av patientansvarig läkare (PAL). Enligt Heidi Stensmyren, ordförande för förbundet, kommer detta stärka patienten men även öka effektiviteten inom vården.

- Det höjer effektiviteten att direkt kunna kontakta rätt läkare när frågor uppstår och undvika att lägga tid på att leta efter någon som kan svara. I primärvården handlar det om att lista på PAL, men inom slutenvården kan det mer vara en fråga om ett aktivt val från patienten, förklarade Heidi. Här kan du se vår intervju med Heidi där hon berättar om vilken skillnad PAL skulle göra för den enskilda patienten.

Heidi påpekade även att PAL bör regleras i lagstiftning så att patienter som har behov av att kontinuerligt träffa en läkare får rätt till det. Angelica Frithiof, ordförande i Strategiska patienter och Närståenderådet vid Karolinska universitetssjukhuset, var positiv till en lag om PAL men menade att tillgänglighet är viktigare än kontinuitet.

- Jag ser ett stort värde i att snabbt kunna få ett samtal med flera olika specialister. Här är det jag som patient som är kontinuiteten. Här berättar Angelica mer om sin syn på PAL.

Acko Ankarberg, Johansson (KD), ordförande i Socialutskottet, föreslog en uppdatering av den fyra år gamla patientlagen.

- Patientlagen ger rätt till PAL, men är för mjuk och behöver skärpas. Lagstiftningen behöver en renässans, men behöver kanske inte bli en rättighetslagstiftning. Det krävs bättre kännedom om vad den nuvarande lagen egentligen innebär, sade Acko.

Delade meningar om patientkontrakt

I likhet med PAL är patientkontrakt tänkt att hjälpa patienter med många vårdkontakter och/eller komplexa behov som riskerar att falla mellan stolarna. Skulle det kunna vara ett alternativ till PAL? Flera av deltagarna ställde sig tveksamma till kontraktet, däribland Heidi Stensmyren och Acko Ankarberg Johansson.

- Jag är tveksam till patientkontrakt, eftersom vi inte riktigt vet vad de innebär trots att vi lagt en halv miljard på det. Vi måste veta vad vi menar, resonerade Acko.

Anders Henriksson (S), ordförande Regionstyrelsen i region Kalmar, var däremot positivt inställd.

- Patientkontrakt är ett sätt att jobba personcentrerat där vården tillsammans med patienten berättar om rimliga förväntningar på vården, vem man ska kontakta och vem som ska göra vad.

Hoppfullt kring 1177

Kopplat till frågan om PAL togs den försämrade tillgängligheten inom vården upp. Nasim Farrokhnia, forsknings - och kvalitetschef på KRY, menade att redan befintliga digitala lösningar möter det problemet men att de måste integreras i vårdsystemet. Anders Henriksson (S) såg också ett värde i att utnyttja digitala lösningar för att öka tillgängligheten och föreslog att 1177 bör stärkas som första linjens vård.

- Ordningen ska vara digital kontakt först, sedan telefonkontakt, sist fysiskt möte. Vi ligger redan långt framme, 1177 hanterar 13 miljoner besök i månaden. Vi behöver stärka hela vårdkedjan omkring 1177 och nätläkarna är en del av det. Vi är på gång!

I ekot av dessa upplyftande ord avslutades seminariet.