Järfälla genom en stadsarkitekts ögon - Stadsarkitekt Anders C Eriksson om den fysiska planeringen

Järfälla kommuns stadsarkitekt Anders C Eriksson delar med sig av sina reflexioner gällande den fysiska planeringen och kommunens gestalt. 

Järfälla har en utspridd bebyggelse av stark förortskaraktär, både i flerbostadshusområden och villaområden. Detta genererar mycket bilåkande och det finns gott om trafikleder och vägar i kommunen men få gator som kan ge en stadskänsla.

Strävan mot en hållbar utveckling är numera en ambition i all fysisk planering på alla nivåer. Ledstjärnor för detta är miljökvalitetsmålen där målet God bebyggd miljö är centralt. I begreppet hållbar utveckling ingår att den fysiska planeringen av mark- och vattenanvändningen och bebyggelsens utveckling ska beakta både sociala, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter till en helhet. Förutsättningen för ett gott resultat är att de olika sakområdenas synpunkter vägs samman till en god helhet. Jag tycker mig se att trafikplaneringen ibland får för stor plats i planeringen. Det fungerar inte om flera sakområden bejakar en plan och en säger nej. Intressena måste sammanvägas till en helhet. Vi måste bejaka en ”möjlighetsplanering” istället för ”restriktionsplanering”.

En grundförutsättning vid lokalisering av bebyggelse är, att den bör planeras med hänsyn tagen till befintlig social och teknisk infrastruktur. Vidare har man ambitionen att nyttja den för ändamålet mest lämpliga marken och utgå från platsens förutsättningar för att bygga ekologiskt riktigt.

När det gäller tätortsutveckling så borde man bygga mer stad i staden. En sådan tätortsutveckling innebär inte att man bara förtätar och kompletterar med bostäder utan att man samtidigt utvecklar grönstråk, parker och mötesplatser. Här finns stora utmaningar för framtiden särskilt vad gäller Jakobsberg, Viksjö, Barkarby och Kallhäll. Utveckling av dessa tätorter är viktig för att öka befolkningsunderlagen och därmed säkra utbudet av kommersiell, kulturell och social service.

Mälarbanans utbyggnad betyder oerhört mycket för Järfälla kommun. Vi är eniga om att vi både vill och måste åka mer tåg i framtiden för att minska både utsläpp och trafikinfarkter i våra städer och samhällen. Järnvägen genom Järfälla kommun utgör en rejäl barriär, särskilt efter spårutbyggnaden men kommunen får tre stationer längs banan varav en regionaltågstation. Med en avsevärd förbättrad tågtrafik ges Järfälla kommun stora fördelar att kunna stärka stationssamhällena avseende arbetsplatser, bostäder och service.

Visionens hörnsten ”Mälarnära” Järfälla stämmer bara till de rekreationsområden och reservat som ligger längs kommunens Mälarstrand. Detta område utgör också en sorts barriär och ger inte den tillgänglighet som det Mälarnära området förtjänar. Jag anser att ett framtida urbant stråk ned mot Mälaren skulle öka tillgängligheten till rekreationsområdena och ge förutsättningar för en bättre kollektivtrafik ned till Mälaren.

Järfälla kommun erbjuder många utmaningar, i form av såväl stora som små planeringsuppdrag. Nu pågår arbetet med den ”nya” översiktsplanen för 2012. Den erbjuder möjligheter till diskussion och formulering om hur vi vill ha den fysiska utvecklingen av Järfälla kommun både på kort och lång sikt.

Välkommen i denna dialog!

Anders C Eriksson
Stadsarkitek