Fyra läkare belönas för insatser mot dold folksjukdom

Sedan 2009 stödjer Stiftelsen för Njursjuka de eldsjälar som med forskning och medicinsk praktik bidrar till ett bättre liv för de många svenskar som varje år drabbas av denna dolda folksjukdom. I år går stipendierna till fyra hängivna läkare som 24 november firades på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg av kirurger, sköterskor, forskare, patienter och organdonatorer som samlats för att hylla livet.

2008 fyllde entreprenören och affärsmannen Paul Frankenius 50 år. Han hade varit njursjuk sedan 1994 och har idag genomgått inte mindre än två transplantationer.

I stället för presenter bildade hans vänner då Stiftelsen för Njursjuka för att bidra till forskningen via stipendier till yrkesverksamma inom sjukvården, men även för att ge ekonomiskt stöd till de många sjuka som lever under knappa omständigheter.

Man räknar med att en av tio svenskar har någon form av njurpåverkan. För närvarande väntar drygt 700 personer på nya organ. Över 3000 njursjuka i Sverige har dialysbehandling, och majoriteten av de som väntar på organ behöver en njure, antingen från av en nyss avliden donator eller av en levande givare.

Stiftelsen delar i år ut stipendier på sammanlagt 400 000 kr till fyra forskare för hela eller delar av fyra projekt som de bedriver. Årets stipendieutdelning hade levande donatorer i fokus och samlade ett hundratal gäster under festliga former i sjukhusets aula.

2016 ÅRS STIPENDIATER ÄR:

Anders Christensson, överläkare och chef vid sektionen för njurmedicin vid Skånes

universitetssjukhus. Många njursjuka drabbas dubbelt i form av hjärtsjukdom. Även lättare påverkan på njurfunktionerna är en riskfaktor för död i hjärtkärlsjukdom. Anders forskningsprojekt syftar till att beskriva sambandet mellan njursjukdom och hjärtsjukdom, i syfte att minska sjukligheten hos patienter som redan är njursjuka. Ansökan beviljas med 100 000 kronor.

Emelie Westergren, ST-läkare vid Njurmedicinska kliniken på Karolinska sjukhuset

i Solna. Så kallad IgA-nefrit är den vanligaste formen av njurinflammation och en vanlig orsak till njursvikt som ofta drabbar unga vuxna. Tillsammans med två handledare genomför Emelie ett doktorandprojekt under hösten 2016 med syfte att bidra till bättre möjligheter att med rätt behandling bromsa risken för dialys och transplantation. Ansökan beviljas med 80 000 kr.

Daniel Espes, läkare inom internmedicin och endokrinologi vid Akademiska Sjukhuset

i Uppsala. Diabetes är den enskilt vanligaste orsaken till kronisk njursvikt och behov av dialys i västvärlden. Syrebrist i njuren har en nyckelroll vid utvecklandet av njurskada. Daniel medverkar i en klinisk interventionsstudie som syftar till att skydda njurfunktionen hos patienter med typ 1-diabetes genom att sänka nivåerna av sköldkörtelhormon med tyreostatika. Ansökan beviljas med 140 000 kronor.

Ingela Fehrman Ekholm, överläkare vid transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Njurtransplantation med levande donatorer ger bäst resultat och ökar möjligheten till fler njurbyten. Idag är hälften av givarna anonyma och okända för mottagaren. I Sverige är de anonyma donatorerna ganska unga. Ingela ska tillsammans med kollegor undersöka hur de anonyma donatorerna upplevt sin donation och hur de mår idag. Ansökan beviljas med 80 000 kronor.

Styrelsen för Stiftelsen för njursjuka består av advokat Lars Wessman, docent Annette Lennerling, kommunikationsexperten Nina Eldh samt Paul Frankenius och njurdonator Leif Almberg.

MER INFORMATION:

Läs mer om Stiftelsen för Njursjuka: www.njurstiftelsen.se

Högupplösta bilder för fri publicering: jeanette.regner@gmail.com

KONTAKTPERSONER:

Lars Wessman, ordförande i Stiftelsen för Njursjuka, tel 0705-64 30 68

Annette Lennerling, ledamot och med dr, patientkoordinator vid transplantationsenheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel 0736-60 16 90

Paul Frankenius, ledamot och mannen bakom stiftelsen, tel 0702-70 80 90