VR väcker känslor och tankar inför framtiden

Fredag förmiddag på Jolivs kontor i Västerås.

Det är otroligt hur lättmanipulerade våra hjärnor är! Så fort jag får på mig VR-hjälmen tror jag på fullaste allvar att jag befinner mig i en stad omringad av skyskrapor och mina reaktioner när jag tar hissen upp till översta våningen i en av skyskraporna och ska balansera på en planka ut över avgrunden är ytterst verkliga. Mina ben vägrar röra sig en millimeter "ut" från hissen. Jag får högre puls och börjar svettas. Trots att jag försöker tänka att det bara är på låtsas kan jag inte styra kroppens reaktioner på de intryck mina sinnen tar in.

Så fort jag får på mig VR-hjälmen tror jag på fullaste allvar att jag befinner mig i en stad omringad av skyskrapor.

Detta väcker såklart en massa nya tankar. Var kan vi välja att befinnas oss i framtiden? Hur långt kan vi gå när vi inte längre är beroende av våra fysiska kroppar? Hur kommer våra fysiska kroppar att hantera virtual reality-upplevelser när dessa blir vardag? 

Vi på Joliv arbetar dagligen med att utveckla digitala verktyg som ska underlätta arbetet inom vård och omsorg. Hur kan VR användas för att lösa våra hjärtefrågor inom detta område? Kan VR minska ensamhet hos en äldre person? Kan VR hjälpa minnet och skapa positiva känslor för en person med begynnande demenssjukdom? Kan en personal med vård- och omsorgskompetens möta sina kunder i en virtuell värld och stötta dem där? Ta dem med på nya upplevelser världen runt där deras fysiska begränsningar inte längre betyder något? Och hur blir det med kroppen? Den som behöver motion, näring och beröring. Hur ser vi till att de behoven också uppfylls? Kan vi hitta en balans?

Spännande tankar om ett ämne som vi på Joliv nu har fått prova på själva. Varje fredag förmiddag hittar ni oss på toppen av skyskrapan där vi samlar mod för att kasta oss ut.

Det är ju ändå bara på låtsas. Eller?

Sandra Kleveland

Projektledare, Joliv