Hur stor är risken att bli sjuk efter ett fästingbett?

Detta är en av frågeställningarna i en ny omfattande fästingstudie som startar på sju olika platser i Sverige samt på Åland. Tre vårdcentraler i Jönköpingstrakten deltar.

Fästingbitna personer ombeds att gå till sin vårdcentral och lämna in fästingen samt ett blodprov.

Forskare vid Hälsouniversitetet i Linköping samordnar ett stort fästingprojekt som involverar Åland samt sju platser i Sverige, från Skåne i söder till Västerbotten i norr. Tre vårdcentraler i Jönköpingstrakten deltar, nämligen de i Gränna, Bankeryd och Habo.

Fästingbitna personer som tillhör någon av dessa vårdcentraler ombeds att komma och lämna in fästingen samt ett blodprov. Lokalt ansvarig för studien är Anna J. Henningsson, läkare vid infektionskliniken på Länssjukhuset Ryhov.
Studiens frågeställningar

Syftet med studien är att ta reda på hur många av fästingarna i olika geografiska områden som bär på någon sjukdomsalstrande mikrob, i första hand Borrelia-bakterier och TBE-virus.

Dessutom vill man ta reda på hur stor risken är att bli sjuk efter ett bett av en infekterad fästing. Är det skillnader mellan olika undergrupper av mikrober eller faktorer i det tidiga immunförsvaret som avgör om en person blir sjuk eller inte?
Bakgrund till studien

Fästingar kan överföra olika bakterier och virus som kan orsaka sjukdom hos människor, till exempel Borrelia, TBE-virus och Anaplasma som ger så kallad fästingfeber.

Risken att bli smittad av någon av dessa sjukdomar är inte exakt känd och växlar mellan olika geografiska områden beroende på förekomsten av infekterade fästingar.

Vetenskapliga data talar för att risken att bli sjuk i borreliainfektion efter fästingbett inte är särskilt stor, ens om fästingen bär på Borrelia-bakterien. Detta visas bland annat av att man ofta hittar antikroppar mot Borrelia hos personer som aldrig har haft några symtom.

Det är sannolikt att bara ett mindre antal av de som smittas med Borrelia får själva sjukdomen, medan immunförsvaret hos de flesta direkt slår ut bakterien innan den hinner föröka sig.
Några fakta om studien

* Insamligen av fästingar startar den 16 juni 2008.
* Vårdcentralerna i Gränna, Bankeryd och Habo deltar (plus 25 andra vårdcentraler runt om i Sverige).
* Studien kommer att pågå tills cirka 10.000 fästingar är insamlade.

I studien följer man fästingbitna personer under tre månader. Fästingen analyseras för att se om den är infekterad med någon sjukdomsalstrande mikrob.

Genom att ta ett blodprov strax efter fästingbettet samt tre månader senare ser man om den bitna personen blivit infekterad. De personer som smittas och blir sjuka kommer självfallet att få behandling omedelbart då diagnosen är säkerställd. Blodproven kommer att analyseras bland annat med avseende på förekomst av antikroppar mot Borrelia, TBE och Anaplasma.
Praktiskt utförande

Om man fått en fästing som bitit sig fast bör den avlägsnas snarast, helst genom att man fattar tag om den med en pincett så nära hudytan som möjligt och sedan drar rakt ut. Fästingen läggs i en liten burk eller annan behållare och medtages till vårdcentralen under förmiddagar måndagar-torsdagar. Man kommer där att få fylla i en enkät och lämna ett blodprov. Efter tre månader får man ett brev hemskickat med frågor samt en tid för uppföljande besök för blodprovstagning.
Kontakt

Behövs ytterligare uppgifter eller förtydliganden kontakta:

Anna J. Henningsson, läkare och lokalt studieansvarig
Infektionskliniken
Länssjukhuset Ryhov
070-261 94 72