Länets primärvård har kartlagts

Jönköpings län har en stark primärvård som ger god vård och gör ett bra jobb, trots ett mycket omfattande uppdrag och olika förutsättningar. Så kan man mycket kort sammanfatta Landstingets färska, drygt 50-sidiga inventering av hur länets primärvård ser ut idag. Nulägesbeskrivningen är första steget i det fortsatta arbetet med vision, mål och handlingsplan för primärvården 2012. Uppdraget att kartlägga kommer från Landstingets politiker, som behöver en grund att utgå ifrån när de blickar mot framtidens primärvård. Rapporten presenteras för Landstingets planeringsdelegation tisdag 27 november. Kartläggningen bygger främst på 2006 års siffror, hämtade från Landstingets egna register. Omfattande uppdrag Kartläggningen pekar framförallt på tre saker, säger Landstingets planeringsdirektör Mats Bojestig: – För det första att primärvården är så mycket mer än läkarmottagningen, även om den naturligtvis är en viktig del! Primärvårdens omfattande uppdrag spänner från de allra minsta länsinvånarnas behov till avancerad hemsjukvård och däremellan många verksamheter som kräver många olika professioner. Olikheter i ålder För det andra är kartläggningen en spegling av hur olika befolkningstrukturen ser ut inom länet. Höglandet har till exempel den klart äldsta befolkningen med nästan lika många inskrivna i hemsjukvård och palliativ vård som Jönköping och Värnamo tillsammans. Att Höglandskommunerna under senare har minskat platserna i särskilda äldreboenden innebär att Landstinget får ett större ansvar för de äldres sjukvård. Yngre har andra behov Jönköping med sin snabba inflyttning och många yngre invånare behöver istället mer av till exempel kvinnohälsovård och barnhälsovård. Andelen invånare med utländsk härkomst inom vårdcentralernas upptagningsområde kan variera mellan 0,5 och 30 procent. Höglandets kommuner har betydligt fler asylsökande än länets övriga kommuner tillsammans. Olika hälsa För det tredje visar kartläggningen att ohälsotalen inom länet skiljer sig och Höglandets kommuner har högre ohälsotal än länsgenomsnittet. – Skillnaderna i hälsa har en koppling till befolkningsstrukturen, men även andra faktorer ligger bakom, säger sektionschef Anette Peterson på Landstingets hälso- och sjukvårdsavdelning som har sammanställt rapporten. Olikheter är inte felaktigheter I stort sett erbjuder vårdcentralerna samma verksamheter, men omfattning, vilka områden man satsar på och gränsdragning mellan primärvård och länssjukvård kan skilja sig något åt. – Men skillnaderna är inte jättestora – och olikheter betyder inte att är felaktigheter! betonar primärvårdschef Magnus Mattsson-Mårn, Vaggeryd. Traditioner, lokala kampanjer med olika inriktning tillsammans med bland annat befolkningsstruktur, hur många privata vårdgivare det finns och personaltillgång är exempel på sådant som påverkar. Bra på olika saker Eftersom vårdcentralerna har goda resultat inom olika områden, kan inte någon vårdcentral pekas ut som extra ”bra” eller någon som särskilt ”dålig”. – Det är svårt att jämföra vårdcentralerna med varandra eftersom det ser olika ut och oftast finns förklaring till varför. Men det kanske kan få vara olikheter mellan vårdcentralerna, utan att vi tolkar det som sämre eller bättre, säger Magnus Mattsson-Mårn som deltagit i inventeringen. Vårdtyngden ökar 52 procent av det totala antalet läkarbesök görs på länets vårdcentraler. Antalet har inte ändrat sig så mycket, men det har vårdtyngden. En undersökning inom Jönköpings sjukvårdsområde berättar till exempel att andelen besök med ”lätta” diagnoser sjunker, medan andelen patienter med ”tyngre” diagnoser ökar – besök som tar mer tid. Kartläggningen visar även att det skiljer i antal besök till i olika personalkategorier på vårdcentralen. Närheten till sjukhus och privata vårdgivare kan spela in hur många som gör läkarbesök på vårdcentralen. – Även kostnader, tillgänglighet, kliniska resultat och läkemedel varierar mellan vårdcentralerna, säger Anette Peterson. Stabil och engagerad – Vi har en stabil och mycket engagerad personal på våra vårdcentraler, men inget är så bra att det inte kan bli bättre, säger Mats Bojestig. Jag tror att vi i framtiden måste vi bygga vården mer än vi gör idag för de olika behov som finns och kommer att finnas inom vårdcentralernas upptagningsområden. Den här inventering ger oss en mycket bra bild att utgå ifrån.. Vision och handlingsplan Arbetet med visionen sker i början av 2008 vid workshops i de tre sjukvårdsområdena med många deltagare 2008. Visionen ska sammanfatta hur primärvården bidrar till Landstingets vision om ett bra liv i ett attraktivt län. – Därefter börjar vi arbeta med en handlingsplan för att förverkliga visionen. Vi räknar med att planen ska vara klar i maj nästa år, säger Mats Bojestig. Kontakt Kontakta gärna nedanstående för kommentarer: Anette Peterson, sektionschef, 036-32 42 21 Mats Bojestig, planeringsdirektör, 036-32 41 92 Marianne Zätterqvist, ansvarig för primärvården på Höglandet, 0381-350 22 Magnus Mattsson-Mårn, primärvårdschef i Vaggeryd, 0393-405 30, 405 00 Rapporten Nu finns en korrigerad version av kartläggningen! * Primärvården Landstinget i Jönköpings län. Kartläggning av nuläget 2007 http://www.lj.se/newsdoc_files/upl_31755.pdf