Det nationella stödets betydelse för jordbruket i norra Sverige

Lantbrukare i norra Sverige kan söka nationellt stöd för att bedriva jordbruk i områden som har sämre förutsättningar än övriga landet, som till exempel en kortare odlingssäsong och långa transportavstånd. Syftet är att bidra till att jämna ut inkomstskillnader som uppstår på grund av sämre produktionsförutsättningar.

I en rapport från Jordbruksverket redovisas det nationella stödets utveckling 2019–2023 med fokus på 2023. Under 2022 förstärktes det nationella stödet tillfälligt på några områden med anledning av ökade priser på till exempel mineralgödsel och el. Det förstärkta stödet för äggproduktion gällde även under 2023.

Det nationella stödet omfattar produktion av komjölk, getter, slaktgrisar, smågrisar, ägg, potatis, bär och grönsaker och omfattar även transport av komjölk till uppsamlingsplats.

Stödet går att söka i länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och i delar av Gävleborg, Dalarna och Värmland. Förra året betalades 420 miljoner kronor ut i nationellt stöd till dessa län.

Mjölkproduktionen ökar, antalet mjölkkor och företag minskar
Den största delen av stödet går till mjölkproduktion och statistiken visar att produktionen sakta ökar. Under förra året ökade den med några få promille och den levererade mängden mjölk i norra Sverige var 370 412 ton.

– När vi tittar tillbaka till 2019 då mjölkproduktionen var på en historiskt låg nivå har den nu ökat med 2 procent. Om vi jämför med övriga landet så ligger motsvarande ökning på 5 procent, vilket innebär att ökningen går långsammare i norra Sverige trots det nationella stödet, säger Maria Johansson, jordbruksekonomisk statistiker på Jordbruksverket.

Figuren visar att produktionen av mjölk i Sverige har planat ut under de senaste fem åren efter att ha minskat under en längre tid. Minskningen i norra Sverige har skett i snabbare takt än i övriga delar av landet.

När det gäller antalet företag med mjölkproduktion minskar dessa i hela landet, men de minskar i större utsträckning i norra Sverige. Under åren 2019–2023 har antalet företag med mjölkproduktion minskat med 20 procent i stödområdet, att jämföra med resten av Sverige där minskningen är 17 procent.

– Man kan säga att färre producenter genererar mer mjölk och det är en utveckling som vi ser i hela landet. Men den här förändringen går fortare i norra Sverige, menar Maria Johansson.

Liten ökning för bär och grönsaker, potatisodlingen fortsätter minska
När det gäller andra produktionsformer som får stöd kan vi se att antalet slaktgrisar har minskat de senaste två åren, medan produktionen av smågris ligger på samma nivå som under åren 2019–2021. Antalet hongetter har varit på en ganska oförändrad nivå sedan 2019.

Potatis, bär och grönsaker har haft minskade arealer de senaste fem åren, med undantag för 2023 då arealerna för bär och grönsaker ökade något. Potatisodlingen fortsätter att minska och nådde 2023 den lägsta nivån sedan 2019.

Jordbruksverket fortsätter följa utvecklingen
Stödet är en långsiktig åtgärd som helt finansieras av svenska staten efter godkännande från EU-kommissionen.

– Vi på Jordbruksverket fortsätter att följa utvecklingen, säger Maria Johansson på statistikenheten. Det handlar om att säkerställa en fortsatt produktion av jordbruksvaror i norra Sverige, men också att använda pengarna så bra som möjligt.

Mer information
Årsrapport om det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige 2023

Kontaktpersoner för journalister
Maria Johansson
Statistikenheten
maria.johansson@jordbruksverket.se
Telefon 036 – 15 52 32

Frida Edström
Jordbruksekonomiska enheten
frida.edstrom@jordbruksverket.se
Telefon 036-15 63 73