Gå direkt till innehåll
Sverige deltog tillsammans med över 170 partsländer på det 19:e partsmötet för CITES-konventionen. På mötet fattades beslut om ändringar av CITES-listningarna för över 500 djur- och växtarter. Foto: Selam Petersson
Sverige deltog tillsammans med över 170 partsländer på det 19:e partsmötet för CITES-konventionen. På mötet fattades beslut om ändringar av CITES-listningarna för över 500 djur- och växtarter. Foto: Selam Petersson

Pressmeddelande -

Fler hotade arter kräver import- och exporttillstånd

Under 2023 börjar nya listningar för hotade djur- och växtarter att gälla. Detta berör alla som handlar med hotade arter – från privatpersoner och hobbyföreningar till forskare och kommersiella verksamheter. Listningarna beslutades vid partsmötet för CITES-konventionen och de flesta träder i kraft den 23 februari 2023.

CITES-konventionen är en internationell överenskommelse med syftet att skydda hotade djur och växter från exploatering. Genom att reglera och övervaka handeln med dessa arter, bidrar CITES till att bevara biologisk mångfald och främja en hållbar användning av naturresurser. I november 2022 hölls det 19:e partsmötet för CITES-konventionen, där Sverige deltog tillsammans med över 170 partsländer. På mötet fattades beslut om ändringar av CITES-listningarna för över 500 arter.

Tillstånd krävs för rosenrot och sjögurkor

Ändringarna innebär att det från och med den 23 februari krävs import- och exporttillstånd för bland annat:

  • träslag som Handroanthus spp., Roseodendron spp., och Tabebuia spp. (ipé, iron wood samt ytterligare drygt 25 olika handelsnamn*) samt Dipteryx spp. (cumaru samt ytterligare drygt 10 olika handelsnamn*),
  • växter som rosenrot* (Rhodiola spp),
  • amfibier som glasgrodor (Centrolenidae spp),
  • reptiler som amerikanska mysksköldpaddor (Sternotherus spp),
  • marina arter som sjögurkor (Thelenota spp).

* Svenska namn enligt svensk kulturväxtdatabas, SKUD.

Uppdatering av EU-förordningen

För en del arter träder beslut av ändringarna i krat senare än den 23 februari, exempelvis;

  • fågelarten orangehuvad bulbyl (Pycnonotus zeylanicus) med ikraftträdande 25 november 2023,
  • gråhajar (Carcharhinidae spp.) med ikraftträdande 25 november 2023,
  • träslagen Handroanthusspp., Roseodendron spp., Tabebuia spp., och Dipteryx spp. med ikraftträdande 25 november 2024.

    Inom EU pågår nu arbete med att uppdatera EU-förordningen i enlighet med CITES-konventionen. CITES-konventionens regler gäller tills de nya förordningsändringarna träder i kraft i mitten av april 2023. När ändringarna genomförts kommer CITES-intyg att krävas för kommersiell handel inom EU med de arter som listats på bilaga A och importtillstånd för de på bilaga B. Bilaga A listar de mest hotade arterna vilket betyder att all internationell kommersiell handel med dem är förbjuden med syfte att skydda dem från utrotning. För arter som finns på bilaga B är internationell handel tillåten men regleras genom krav på export- och importtillstånd.

    Vi uppdaterar därför vår webbplats kontinuerligt i takt med att besluten träder i kraft.

    Sverige drev på för att underlätta för musiker

    Inför partsmötet hade Brasilien föreslagit att lista det hotade träslaget Paubrasilia echinata (fernambuk, bresilja), ett träslag som används vid tillverkning av stråkar för stränginstrument. Sverige flaggade tidigt för att det kunde innebära att varje stråke skulle behöva intyg eller tillstånd vid varje internationell förflyttning och för kommersiella ändamål inom EU. Förhandlingar mellan EU och Brasilien resulterade i att utökad kontroll av exporterna från Brasilien kontrolleras tydligare, på så sätt att det krävs exporttillstånd även för färdiga musikinstrument och dess tillbehör därifrån. Situationen är dock oförändrad i övriga världen och musikinstrument och dess tillbehör är fortsatt undantagna listningen. Det innebär att musiker kan fortsätta att resa med sina stråkar runt om i världen utan krav på tillstånd.

    Mer information

    Information om de nya listningarna, vilka typer av produkter som omfattas och deras exakta ikraftträdandedatum

    Information om listningsuppdateringarna för djur och växter

    Mer information om CITES

    Skogsstyrelsen och Naturvårdsverkets pressmeddelande

    Kontaktpersoner för journalister
    Erik Dalarud
    E-post: erik.dalarud@jordbruksverket.se
    telefon 070-7898343

    Selam Petersson
    E-post: selam.petersson@Jordbruksverket.se
    telefon 070-6896729

    Ämnen


    Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.

    Kontakter

    Jordbruksverkets pressjour

    Jordbruksverkets pressjour

    Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

    Om Jordbruksverket

    Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.