Gå direkt till innehåll
Genrebild vildsvin. Foto: Anders Åberg/Scandinav bildbyrå.
Genrebild vildsvin. Foto: Anders Åberg/Scandinav bildbyrå.

Pressmeddelande -

Fördubblade viltskador i lantbruksgrödor

Jämfört med 2014 då den senaste undersökningen om viltskador genomfördes har viltskadorna fördubblats. Totalt förstördes 165 000 ton spannmål av vilt under 2020 jämfört med 88 000 ton 2014. Vildsvinen orsakar störst skada och många lantbrukare har också slutat odla grödor som vildsvinen tycker om.

Vildsvinen orsakar störst skada

Vildsvin är det djurslag som orsakar störst skada i nästan alla lantbruksgrödor. Totalt förstördes 85 400 ton spannmål av vildsvin 2020, vilket motsvarar 1,4 procent av skörden. Även det är en fördubbling jämfört med 2014. Vildsvin stod för merparten av viltskadorna i alla grödor utom vårraps, där dovhjortar förstörde mest av skörden. I höstrapsen var det förutom vildsvinen även älg, kron- och dovhjort samt gäss och sångsvanar som orsakade stora skador.

Viltskador förekom på 17 procent av spannmålsarealen under 2020. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där 27 procent av spannmålsarealen hade viltskador. Uppgifter om viltskador samlades in för vildsvin, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, tranor, gäss, svanar, duvor, kråkfåglar, grävling, sork, björn och annat vilt.

Skördeskadorna varierar mycket

För landet som helhet var skördebortfallet på grund av viltskador mellan 1,2 och 6,7 procent av den totala skörden per gröda. Variationerna var stora både geografiskt och mellan grödor. Många lantbrukare hade inga viltskador alls medan 2 procent av odlarna rapporterar att mer än halva spannmålsskörden blivit förstörd av vilt.

Ett län med särskilt stora viltskador var Södermanlands län. Där var skördebortfallet för slåttervall 22 procent, ärter 32 procent, höstraps 10 procent och spannmål 8 procent.

Drygt hälften av lantbrukarna hade viltskador

Av de lantbrukare som odlar spannmål, trindsäd eller oljeväxter hade 54 procent viltskador i en eller flera grödor. Bland odlarna av mat- och stärkelsepotatis hade 26 respektive 39 procent viltskador medan motsvarande siffra för odlare av slåttervall var 30 procent.

Viltet påverkar även vilka grödor som odlas

Mer än en tredjedel av lantbrukarna anger att förekomsten av vilt påverkar deras val av grödor. Förekomst av vildsvin har störst påverkan på vad som går att odla. Ärter och havre är grödor som många avstår från att odla helt, men även vete och höstraps kan vara svårt att odla på många platser.

Mer information

Rapport: Viltskador i lantbruksgrödor 2020

Blogginlägg: Jordbruket i siffror

Kontaktperson för journalister
Maria Edman
Jordbruk- och analysavdelningen
Maria.Edman@jordbruksverket.se
Telefon 036-15 57 25

Ämnen

Taggar


Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.

Presskontakt

Jordbruksverkets pressjour

Jordbruksverkets pressjour

Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.