Förutsättningarna för tillväxt i livsmedelskedjan varierar mellan Sveriges län

Livsmedelsstrategin ska leda till en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och det skapas en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet. Men förutsättningarna för tillväxt varierar över landet, vilket i sin tur kan påverka företagens konkurrenskraft. Det är därför viktigt att livsmedelsstrategin bidrar till att skapa hållbara företag som kan verka i hela Sverige.

Livsmedelskedjans betydelse för sysselsättningen är störst utanför storstäderna

För att skapa en levande landsbygd måste det gå att leva samt arbeta på landsbygden, och därför har Jordbruksverket följt utvecklingen av antalet företag i livsmedelskedjan samt företagens årsarbetstider och förädlingsvärde fördelat på län. Mellan åren 2016 och 2020 ökade antalet företag i livsmedelskedjan i Uppsala län, Södermanlands län och Dalarnas län men minskade i Hallands och Västernorrlands län. En tydlig effekt av pandemin är att antalet årsarbetstider i livsmedelskedjan minskade i samtliga län, och i åtta län var trenden signifikant negativ. Årsrapporten ”Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin” visar också en positiv trend för förädlingsvärdet i åtta län.

– Förädlingsvärdet ökade i livsmedelskedjan som helhet och produktionsvolymen har ökat för griskött, matfågel och tomater. Det förstnämnda återspeglas även på regional nivå där vi ser en signifikant ökning av förädlingsvärdet i åtta län. Analysen visar inte heller på någon signifikant minskning av förädlingsvärdet i något län, säger Andreas Davelid, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Lokaliseringskvoten visar om andelen sysselsatta inom en viss bransch i ett län är större än motsvarande andel i riket som helhet. Med andra ord visar kvoten om en viss näring relativt sett är överrepresenterad eller underrepresenterad i näringslivet i ett visst län.

I likhet med tidigare år visar rapporten att livsmedelskedjans relativa betydelse för sysselsättningen är störst utanför storstadsregionerna. Den högsta lokaliseringskvoten fanns år 2020 i Gotlands län, följt av Kalmar län, Skåne län och Hallands län. De lägsta kvoterna fanns i Kronobergs län, följt av Jönköpings län och Västernorrlands län.

Läs hela rapporten: Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin - årsrapport 2023

Om livsmedelsstrategin

Livsmedelsstrategin är en långsiktig tillväxtstrategi som inkluderar hela livsmedelskedjan, det vill säga primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restauranger och storkök. Strategin beslutades av riksdagen år 2017 och sträcker sig fram till år 2030. Det övergripande målet är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

Jordbruksverket har i uppdrag att följa och utvärdera livsmedelskedjans utveckling över tid samt följa och utvärdera genomförandet av livsmedelsstrategin.

Kontaktperson för journalister

Andreas Davelid
Handelspolitisk utredare, Jordbruksverket
Telefon: 036-15 57 15
E-post: andreas.davelid@jordbruksverket.se