Gå direkt till innehåll
Konventionella gårdar behöver öka effektiviteten när det gäller mineralgödsel. Ekologiska gårdar kan minska överskotten på fosfor genom att använda gödselmedel som bättre motsvarar grödans näringsbehov än de som används idag. Foto: Janne Andersson
Konventionella gårdar behöver öka effektiviteten när det gäller mineralgödsel. Ekologiska gårdar kan minska överskotten på fosfor genom att använda gödselmedel som bättre motsvarar grödans näringsbehov än de som används idag. Foto: Janne Andersson

Pressmeddelande -

Gårdar med djur har störst näringsöverskott

Hur väl växtnäring som kväve och fosfor utnyttjas varierar stort mellan olika typer av gårdar, det visar rapporten Växtnäringsflöden på gårdar inom Greppa Näringen, en sammanställning över växtnäringsflödet på 8 500 gårdar. Greppa Näringen är ett samverkansprojekt som sedan 20 år erbjuder gratis miljörådgivning till svenska lantbruk.

Djurintensiva gårdar har ofta de största överskotten i växtnäringsbalanserna av både fosfor och kväve. De konventionella växtodlingsgårdarna har i genomsnitt ett underskott på fosfor, medan djurgårdar och ekologiska växtodlingsgårdarna har ett fosforöverskott.

- Utmaningen på konventionella gårdar är att ytterligare öka näringseffektiviteten när det gäller mineralgödsel och foder. På ekologiska gårdar behöver fosforöverskotten minska med hjälp av ökade skördar och gödselmedel som bättre motsvarar grödans näringsbehov än de som används idag, säger Emma Hjelm, som arbetar med utvärdering i Greppa Näringen.

Växtnäringsämnen som kväve, fosfor och kalium tas in till gården, främst i form av utsäde, foder, mineralgödsel och stallgödsel. Den mängd växtnäring som är kvar efter att produkter som grödor och slaktdjur förts från gården visar differensen eller gårdens balans, och förutsättningar som gårdens produktion har.

En växtnäringsbalans visar hur de näringsämnen som förs in till gården omsätts till färdiga produkter. Med ett effektivt utnyttjande av näringsämnen förloras en mindre andel till miljön än vid en mindre effektiv produktion. Det gäller fosfor och kväve i form av ammoniak, nitrat samt lustgas.

- Greppa Näringens långsiktiga arbete gör det möjligt för lantbrukarna att jämföra växtnäringsbalanser över tid och med hjälp av rådgivning effektivisera sin verksamhet. Ekonomi, lönsamhet och positiva miljö- och klimateffekter går oftast hand i hand, säger Stina Olofsson projektledare för Greppa Näringen.

Mer information
Läs hela rapporten Växtnäringsflöden på gårdar inom Greppa Näringen

Greppa Näringen är ett projekt inom landsbygdsprogrammet och svenskt lantbruks största miljöprojekt någonsin. Det drivs av Jordbruksverket i samarbete med LRF, länsstyrelserna och ett stort antal rådgivningsföretag inom lantbruksbranschen. Rådgivningen bygger på frivilligt deltagande från lantbrukarnas sida med målet att både lantbruket och miljön tjänar på de föreslagna åtgärderna.

Kontaktpersoner för journalister
Emma Hjelm
emma.hjelm@jordbruksverket.se
Telefon 036-158421

Stina Olofsson
stina.olofsson@jordbruksverket.se
Telefon: 036-158406

Ämnen


Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.

Kontakter

  • Jordbruksverkets pressjour

    Jordbruksverkets pressjour

    Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

Relaterat innehåll

  • Foto: Scandinav bildbyrå

    Greppa Näringen hjälper Sverige klara internationellt åtagande

    Att utfodra mjölkkor miljövänligt är avgörande både för att klara mål för miljön och för klimatet. Om exempelvis råproteinhalten sänks i foder till mjölkkor, kan kostnader sparas och kvävemängden i gödsel minska. Miljörådgivningsprojektet Greppa Näringen har sedan 2001 gjort över 60 000 gårdsbesök hos lantbrukare för att prata om klimat och övergödning. Nu förstärks rådgivningen med 17,6 miljoner.