Hipp hurra för biologisk mångfald!

Den 22 maj, firas den internationella dagen för biologisk mångfald. Temat i år är kopplingen mellan biologisk mångfald, livsmedel och hälsa.

En rik biologisk mångfald är grunden för vår välfärd. Den biologiska mångfalden, tillsammans med ett hållbart jordbruk är en oumbärlig förutsättning för att kunna uppnå flera av de globala hållbarhetsmålen.Ändå har utrotningen av arter inte hejdats utan fortsatt att accelerera. Ungefär en miljon växt- och djurarter riskerar att försvinna globalt, många inom ett årtionde, om människan fortsätter att bruka mark- och vattenresurser på samma sätt som idag världen över. Även odlingslandskapets biologiska mångfald minskar, både globalt och i Sverige, vilket får konsekvenser för morgondagens livsmedelsförsörjning.

Biologisk mångfald ger större motståndskraft mot extremväder
– Biologisk mångfald gör produktionssystemen mer motståndskraftiga mot extrema händelser och påfrestningar, så som torka och översvämningar, som vi ser mer av i ett förändrat klimat, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Långt tillbaka användes mer än 6000 växtarter för mat världen över. Idag är de färre än 200 arter. Av dessa är det 9 arter som står för 65 procent av den odlade maten

Betesdjur bidrar till att bevara artrikedomen
– Även riskspridning med fler arter, sorter och större genetisk variation bidrar till bättre livsmedelssäkerhet. Betesdjur bidrar även till att markerna hålls öppna och att artrikedomen bevaras, säger Christina Nordin generaldirektör på Jordbruksverket.

Den nyligen publicerade rapporten från FN:s forskarpanel för biologisk mångfald, IPBES, visar att den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna är starkt trängda. Men rapporten pekade även på en rad åtgärder som kan hejda utvecklinge om åtgärder sätts in snabbt nog. Bland annat handlar det om att hitta metoder för att nyttja biologisk mångfald på ett hållbart sätt. När det gäller odlingslandskapet är pollinatörerna ett exempel. De utför en viktig ekosystemtjänst när de pollinerar våra grödor och bidrar till ett viktigt innehåll i kosten - hela 90 procent av den C-vitamin som människan äter kommer från grödor som är beroende av insektspollinering.

– Ett enkelt och viktigt arbete är att se till att pollinerande insekter har mat under hela säsongen. Att bevara naturbetesmarkerna gynnar pollinatörerna eftersom där finns en artrikedom av blommande växter från sälgens tidiga blomning till sommarens åkervädd. 

Hitta fina platser för sommarutflykter i TUVA
De vackra och artrika naturbetesmarkerna är värda ett besök.I Jordbruksverkets databas TUVA hittar du information om var det finns värdefulla ängs- och betesmarker i närheten av där du bor.

Mer information
Filmad hälsning från Björn Risinger, Naturvårdsverkets generaldirektör och Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör.

TUVA - databas med Sveriges värdefulla ängs- och betesmarker

Vad är biologisk mångfald?
Vad är ekosystemtjänster?

Rapporten från FAO (FN:s organisation för mat och jordbruk): The state of the worlds biodiversity for food and agriculture

Bevara biologisk mångfald – det gäller faktiskt livet (nyhet från Jordbruksverket)

Betesmarker och ekosystemtjänster (film)

IPBES rapport om tillståndet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i världen.

FN:s konvention om biologisk mångfald

Kontaktpersoner för journalister
Jordbruksverket: 
Johan Wallander
036-15 57 19
johan.wallander@jordbruksverket.se

Naturvårdsverket:
Anki Weibull
010-698 13 50
anki.weibull@naturvardsverket.se