Inspel till livsmedelsstrategin 2.0 – öka konkurrenskraften och minska sårbarheten för primärproduktionen

Jordbruksverket anser att livsmedelsstrategin 2.0 ska fokusera på hållbarhet och konkurrenskraft, för att bidra till robusta och långsiktigt lönsamma företag. Genom bättre förutsättningar kan svenska företag producera mer hållbar mat – såväl i freds- som kristid och säkra livsmedelsförsörjningen. För att nå dit krävs satsningar på säkra produktionsresurser för primärproduktionen, förenklingar för företagen och möjliggöra innovation.

Jordbruksverket välkomnar arbetet med livsmedelsstrategin 2.0 då mycket har hänt i vår omvärld sedan den nuvarande strategin beslutades. Ett omtag av livsmedelsstrategin skapar en förnyad gemensam satsning för att skapa en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja i Sverige.

– Vår livsmedelsförsörjning är beroende av lantbrukare, fiskare och vattenbrukare. Utan dessa kan ingen mat produceras. Livsmedelsproduktion är en av Sveriges viktigaste basnäringar. Om livsmedelsproduktionen värdesätts under normala tider och tillåts ta plats och prioriteras kan förutsättningar förbättras att klara produktionen även vid kriser, säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör.

Jordbruksverket lämnade den 26 maj sitt förslag till en uppdaterad livsmedelsstrategi till regeringen. I skrivelsen presenteras först grundläggande förutsättningar för att nå livsmedelsstrategins mål och därefter redogörs för insatser och utvecklingsområden.

Utan lönsamma primärproducenter, ingen mat

För att fortsättningsvis kunna få svensk mat på tallriken som är producerad utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna – miljö, ekonomi och social – behöver vissa förutsättningar förbättras, så som:

• Konkurrenskraftiga och långsiktigt lönsamma företag som kan investera i nya mer hållbara tekniker och metoder, bli mindre sårbara och vara bättre rustade för framtiden och för oförutsedda händelser. Den långsiktiga lönsamheten i primärproduktionen är en av de största utmaningarna.
• Säkerställa tillgång till produktiv mark.
• Hantera vatten på ett bra sätt och att värna ekosystemtjänster.
• Säkerställa tillgången till insatsvaror, så som växtnäring, växtskyddsmedel, utsäde och energi.
• Säkra kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft för att öka produktionen och lönsamheten samt locka till sig investerare.
• Förenkling och ändamålsenlig utformning och tillämpning av regelverk.

Många myndigheter påverkar förutsättningarna

Många myndigheter, inte enbart de som verkar inom livsmedelsområdet, påverkar förutsättningarna för företagen i livsmedelskedjan. Jordbruksverket menar att alla myndigheter vars verksamhet har en påverkan på dessa företag bör beakta livsmedelsstrategins mål.

– Jordbruksverkets inspel har fokus på primärproduktionen, men det är många myndigheter som påverkar företagens förutsättningar. Vi behöver därför samverka mer, både mellan myndigheter, mellan myndigheter och bransch samt mellan de olika leden i livsmedelskedjan, säger Christina Nordin.

EU:s politik påverkar livsmedelsstrategins måluppfyllnad

För att nå livsmedelsstrategins mål är EU:s jordbrukspolitik samt havs-, fiskeri- och vattenbrukspolitik viktiga verktyg. Stöden inom fonderna behöver fokusera på åtgärder där just stöd är det effektivaste styrmedlet och att de i sin tur leder till rejäla satsningar.

– Det är viktigt att politiken även fortsättningsvis utformas så att den stödjer livsmedelsstrategins mål. Att den möter företagens behov men också ger utrymme för myndigheter att arbeta med förenklingar och utnyttja digitaliseringens möjligheter, avslutar säger Christina Nordin.

Kontaktperson för journalister

Vill du komma i kontakt med Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör, för en intervju är du välkommen att kontakta Jordbruksverkets pressjour:
Telefon: 036-15 63 36
E-post: pressjour@jordbruksverket.se