Köttkonsumtionen minskar igen

Efter två år av ökningar minskade totalkonsumtionen av kött per capita med 1,7 procent 2023. Den svenska marknadsandelen för kött landade på 70 procent vilket är på samma nivå som 2022. Den totala köttproduktionen minskade med 1,4 procent samtidigt som importen och exporten minskade med 1,2 respektive 1,8 procent. Rörelserna var stora på äggmarknaden där ett större salmonellautbrott gav minskad produktion, konsumtion, export och svensk marknadsandel. Invägningen av mjölk ökade och den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt steg.

Figuren visar hur produktion, import, export, konsumtion per capita och svensk marknadsandel utvecklades mellan 2022 och 2023 i de sex animaliesektorer vi följer.

Källa: Jordbruksverket och SCB

Höga matpriser påverkar köttkonsumtionen

– Vi bedömer att höga matpriser är den huvudsakliga förklaringen till att köttkonsumtionen minskade under 2023 – inte att vegotrenden fått ett nytt uppsving. Det är en gammal sanning att kött har hög priselasticitet då det är ett av våra dyrare livsmedel, och när hushållen pressas ekonomiskt minskar vi på den mat som kostar mest, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

En liknande utveckling kan noteras i offentlig sektor och media har på senare tid haft flera inslag om hur skolkök byter ut en del av köttet mot billigare ingredienser. Figuren visar hur den svenska köttkonsumtionen i slaktad vikt utvecklats i relation till svensk marknadsandel de senaste 15 åren. En tumregel är att halvera kvantiteten i slaktad vikt för att få ett hum om hur mycket som hamnar på tallriken.

Källa: Jordbruksverket och SCB

Våra slutsatser om vad som ligger bakom utvecklingen av köttkonsumtionen stödjs av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev, som visar en generell minskning av sålda volymer i dagligvaruhandeln på grund av de höga matpriserna.

En annan utveckling som påverkar efterfrågan på bland annat kött är minskat matsvinn. Naturvårdsverkets statistik för livsmedelsavfall visar att hushållen slänger allt mindre mat, vilket också leder till att vi köper mindre ”ny” mat. En orsak är att maten blivit dyrare vilket gör oss extra måna om att inte låta något förfaras.

Prisutvecklingen i olika led följs inte åt

En sammanställning av pris- och kostnadsutvecklingen i livsmedelssektorn de två senaste åren visar god följsamhet mellan kostnaden för insatsvaror (PM-index) och avräkningspriser (A-index) till lantbruket. De priser som livsmedelsindustrin får vid försäljning till handelsledet (PPI-J) och de priser konsumenterna får betala för maten (KPI) var relativt väl synkade med utvecklingen av priser och kostnader i lantbrukarledet till och med senhösten 2022. Därefter har priserna till industrin och konsumenterna fortsatt öka tidvis samtidigt som lantbrukets kostnader och priser mestadels sjunkit. Valutakursens utveckling och problem med skördar runt om i världen påverkar priset på importerade livsmedel, som är en del av både KPI och PPI-J. Men även insatsvaror till lantbruket importeras och påverkas av valutakurser och svängningar på världsmarknaden.

Källa: Jordbruksverket

Jordbruket pressas av en orolig omvärld

Händelser i Sverige och världen har inneburit tuffa utmaningar för livsmedelsproduktionen de senaste åren. Kriget i Ukraina påverkade tillgång och priser på insatsvaror främst under 2022. Inflation och lågkonjunktur tog fart 2022 och det har fått konsumenter att jaga lågpris, vilket generellt inte gynnar svenska livsmedel. Räntorna har stigit kraftigt och det påverkar både lantbrukets lönsamhet och förmågan att investera. Förprövningen av stallar 2023 indikerar förvisso ökad investeringsvilja för några djurslag, men inte tillräckligt för att långsiktigt säkra en stabil inhemsk produktion.

Under 2021 slog fågelinfluensa hårt mot svensk äggproduktion och 2023 drabbades vi av både salmonella hos värphöns och afrikansk svinpest hos vildsvin. Därtill bjöd sommaren 2023 på extremväder som sänkte skördarna rejält. Jordbruksverkets prognos för jordbrukets lönsamhet 2023 visar på en återgång till resultat tidigare år, efter den rekordhöga nivån 2022. Lantbruksbarometern som publiceras av Swedbank och Ludvig & Co, visar att jordbrukarna förväntar sig en ansträngd ekonomisk situation även under 2024.

Samtidigt genomsyrar ambitionerna att stärka vår livsmedelsförsörjning och minska vårt beroende av såväl importerade livsmedel som insatsvaror arbetet inom regeringen, myndigheter och näringsliv.

Kommentar om de olika sektorerna

- Att grisproduktionen i Sverige minskade med 4,3 procent förra året beror bland annat på att det är en kapitalintensiv bransch och höga räntor påverkar företagens lönsamhet. Lägre produktion i kombination med krympande import gav minskad konsumtion med 5,0 procent. Även i andra EU-länder faller grisproduktionen, vilket inte bara beror på ökade kostnader utan också på minskad efterfrågan i EU och på världsmarknaden. Samtidigt förväntas skärpta djurskyddskrav framöver. Den danska grisproduktionen sjönk med cirka 20 procent 2023. Utbrottet av svinpest i Sverige hösten 2023 påverkade inte priser och inhemsk efterfrågan, däremot fick det konsekvenser för exporten då flera länder stängde sina marknader för svenskt griskött.

- Produktionen av nötkött ökade förra året, men även om avräkningspriserna var stabilt höga är produktionsökningen inte ett självklart tecken på goda dagar. Den ökade slakten bestod mest av moderdjur och det kan ge färre födda kalvar på sikt, vilket är en indikation på att producenter tagit beslut om att minska storleken på sin besättning.

- Marknaden för får- och lammkött rörde sig inte nämnvärt under 2023.

- Matfågelproduktionen är den enda animaliesektor i Sverige med sjunkande marknadsandel 2023. Det beror på att importen steg, kopplat till stigande efterfrågan på billigare kyckling, samtidigt som produktionen var nästan oförändrad.

- I början av 2023 drabbades samma stora företag som hade fågelinfluensa 2021 av upprepade salmonellautbrott. Tidigt på hösten 2023 fattade Jordbruksverket beslut om att avliva alla höns på anläggningen. Svensk äggproduktion sjönk därför med nära 14 procent förra året, vilket var ungefär lika mycket som 2021. Importökningen var mindre än produktionsbortfallet och därför föll konsumtionen kraftigt, med 9,7 procent.

- Svensk mjölkproduktion hade en positiv utveckling 2023 och invägningen blev den största sedan 2016. Intresset för att producera ekologisk mjölk minskade däremot kraftigt på grund av dalande efterfrågan. Under 2022 utgjorde ekologiskt producerad mjölk nästan 17 procent av den totala produktionen och under 2023 minskade andelen till knappt 13 procent. En orsak till stigande mjölkproduktion i Sverige är alltså den ökade andelen konventionell producerad mjölk, där avkastningen är högre. Med även historiskt höga avräkningspriser för mjölk under inledningen av 2023 har gynnat produktionen.

Beredskap och vår försörjningsförmåga står högt på agendan

Ambitionerna att stärka vår livsmedelsförsörjning och minska vårt beroende av såväl importerade livsmedel som insatsvaror genomsyrar idag arbetet inom regeringen, myndigheter och näringsliv.

Kontaktperson för journalister

Åsa Lannhard Öberg
Livsmedelskedjan och exportenheten
asa.lannhard@jordbruksverket.se
Telefon 036-15 52 74, 070-369 73 04