Gå direkt till innehåll
Sverige har åtagit sig att bevara ett antal svenska husdjursraser av nötkreatur, gris, får, get, kanin, gås, anka, höns och bin. Åsbohöns är en populär lantras.  Foto: Jonas Fjertorp.
Sverige har åtagit sig att bevara ett antal svenska husdjursraser av nötkreatur, gris, får, get, kanin, gås, anka, höns och bin. Åsbohöns är en populär lantras. Foto: Jonas Fjertorp.

Pressmeddelande -

Mer behövs för att bevara Sveriges gamla husdjursraser

Stöden som ska bidra till att Sveriges gamla husdjursraser bevaras fyller en viktig funktion genom att stötta djurägare och föreningar, men de flesta husdjursraserna är fortfarande hotade. Det visar en utvärdering som också ger förslag hur stöden och bevarandearbetet kan förbättras.

Endast ett fåtal av Sveriges gamla husdjursraser har överlevt jordbrukets effektivisering och skifte till högavkastande raser. Sverige har åtagit sig att bevara ett antal svenska husdjursraser av nötkreatur, gris, får, get, kanin, gås, anka, höns och bin.

– Raserna är anpassade till svenska förutsättningar och en småskalig produktion. De kan även behövas för att utveckla nya produktionsraser i framtiden. Raserna är därför en viktig resurs för en robust livsmedelsproduktion, säger Jonas Fjertorp, chef för landsbygdsanalysenheten.

I Sverige finns två stöd som ska bidra till att bevara svenska husdjursraser. På uppdrag av Jordbruksverket har konsultfirman WSP utvärderat hur ersättningen för hotade husdjursraser och stödet till lantrasföreningar bidrar till att bevara den genetiska mångfald och det levande kulturarv som våra gamla raser representerar.

Stöden leder till att fler djur kan användas i avel
Ersättningen till djurägare är inte tillräckligt stor för att öka antalet djur, men bidrar till att fler djur stambokförs och därmed kan användas i avelsarbetet. Stödet till rasföreningar bidrar till finansiering av aktiviteter som underlättar bevarandearbetet och sprider kunskap om traditioner och kulturarv.

Tio förslag för hur bevarandearbetet kan underlättas
Utvärderarna konstaterar att bevarandearbetet kan stärkas på olika sätt och lämnar tio förslag på hur det kan gå till. Ett förslag är att inrätta en särskild ersättning för handjur i avel, ett annat att skapa bättre datasammanställningar och ett tredje att lägga mer fokus på traditioner och kulturarv i stödet till rasföreningar.

– Engagemanget som föreningsaktiva och djurägare har är helt avgörande för bevarandearbetet. Det är angeläget att vi kan underlätta arbetet och ha en dialog om hur vi kan förbättra bevarandestatusen för raserna, säger Jonas Fjertorp.

Kontaktperson för journalister
Jonas Fjertorp, chef för landsbygdsanalysenheten
Telefon: 036-15 57 02
E-post: Jonas.Fjertorp@jordbruksverket.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar.

Distriktsveterinärerna ingår i Jordbruksverket.

Kontakter

Jordbruksverkets pressjour

Jordbruksverkets pressjour

Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36
Media Content Panel
Åsbohöns
Åsbohöns
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Upphovsrätt:
Jordbruksverket
Storlek:
3455 x 3717, 2,95 MB
Ladda ner
Media Content Panel
Jonas Fjertorp
Jonas Fjertorp
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Upphovsrätt:
Jordbruksverket
Storlek:
5462 x 3641, 12,5 MB
Ladda ner

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar.

Distriktsveterinärerna ingår i Jordbruksverket.