Över 900 kontroller gjorda av ukrainska djur – positivt att allt fler kontaktar veterinär

Mer än 900 kontroller av sällskapsdjur från Ukraina har gjorts hittills. Merparten av kontrollerna har lett till beslut om att djuren ska hållas hemisolerade. Jordbruksverket fortsätter prioritera arbetet för att nå ut med information om riskerna och att samtliga ukrainska flyktingar med sällskapsdjur ska kontakta veterinär så snart det är möjligt. Syftet är att förhindra spridning av allvarliga sjukdomar som rabies. Rabies har inte förekommit på djur i Sverige sedan 1886.

EU-kommissionen har uppmanat medlemsländerna att vara flexibla när flyktingar från Ukraina kommer med sällskapsdjur. Liksom övriga EU-länder tillåter Sverige att sällskapsdjur som reser med sina familjer men där djuren inte uppfyller införselkraven, ändå får komma in i landet. Jordbruksverket vidtar smittskyddsåtgärder för dessa djur.

Tillfälliga mottagningar och informationskampanjer

För att ukrainska flyktingar med sällskapsdjur ska få sina djur kontrollerade arbetar Jordbruksverket bland annat med följande:

• Jordbruksverket har upprättat tillfälliga veterinärmottagningar vid färjelägena i Nynäshamn och Karlskrona
• Jordbruksverket bekostar besöket och kontrollen hos veterinär såväl vid gräns som inne i landet.
• Jordbruksverket genomför och samordnar informationskampanjer riktade till flyktingar med sällskapsdjur, myndigheter, frivilligorganisationer och allmänhet. Syftet är att få flyktingarna att kontakta veterinär för kontroll.

Många kontaktar veterinär i Sverige

Enligt de bedömningar som Tullverket och Jordbruksverket har gjort har mellan fyra och tio procent av flyktingarna med sig sällskapsdjur. Den 10 maj visade Jordbruksverkets statistik att mer än 900 kontroller av ukrainska sällskapsdjur har gjorts. Drygt 175 av kontrollerna har skett vid gräns, antingen på de tillfälliga mottagningarna i Nynäshamn och Karlskrona eller av tullen. Cirka 700 kontroller har gjorts av veterinär inne i landet.

– Det är glädjande att många tar kontakt med veterinär inne i landet. Det visar att vi når ut, och det är fortsatt viktigt att vi får fler flyktingar att kontakta veterinär så snart som möjligt, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Hemisolering för en majoritet

I de flesta fall har beslut om hemisolering under fyra månader fattats, vilket innebär att de allra flesta djur får vara kvar hos sin ägare. Vid beslut om hemisolering av djuret får djurägaren tydliga instruktioner om vad hemisolering innebär, bland annat att djuret inte får komma i kontakt med andra djur eller människor än de som bor i hushållet och att rastning ske i koppel. Dessutom måste djurägaren omedelbart kontakta veterinär om djuret visar tecken på att vara sjukt. Syftet med hemisolering är att minimera riskerna för människor och djur.

Djur som inte kan isoleras i hemmet placeras i isolering under officiell tillsyn i max 4 månader eller till dess att de åter kan bo tillsammans med sina ägare. I dagsläget är 13 djur placerade i officiell isolering.

Många frågor om vaccination

Frågan om sällskapsdjur från Ukraina väcker intresse och engagemang. Jordbruksverket har bland annat fått många frågor om varför Sverige inte vaccinerar ukrainska sällskapsdjur mot rabies.

– Ett rabiesvaccin skyddar djuret mot att bli smittat av sjukdomen, men vaccinet är inget botemedel eller skydd mot vidare spridning om djuret redan är smittat i ett annat land. Om ett djur blivit smittat av rabies i Ukraina så är det inte meningsfullt att vaccinera djuret vid svenska gränsen eller när det kommit in i Sverige, vaccinet gör ingen nytta då, säger Katharina Gielen.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, bedömer att de sällskapsdjur som följer med sina ägare från Ukraina utgör en förhöjd risk men att sannolikheten att de har rabies är låg. Risken varierar beroende på vaccinationsstatus och från vilka levnadsförhållanden som hunden eller katten kommer. Vi har uppgifter om att det är obligatoriskt med rabiesvaccination av husdjur i Ukraina, och vaccinationsstatus är en av de saker vi kontrollerar vid gräns och inne i landet.

Gäller enbart djur som reser med sina ägare

Jordbruksverket vill påminna om att flexibiliteten enbart gäller för ukrainska flyktingar som reser tillsammans med sina egna sällskapsdjur. Sverige gör inga undantag för annan införsel från Ukraina, som gatuhundar eller transporter med sällskapsdjur som samlats in i räddningsaktioner, med okänd smittstatus. Det innebär bland annat att ukrainska djur som inte reser med sina ägare – exempelvis gatuhundar och andra insamlade djur – måste ha godkända dokument, vaccinationer, och blodprovsresultat för att få komma in i Sverige. Vid ogiltiga dokument eller brister i rabiesskydd kommer Jordbruksverket sannolikt behöva besluta om avlivning.

Mer information

Hundar, katter och andra sällskapsdjur från Ukraina - Jordbruksverket.se

Med anledning av kriget i Ukraina – vad gäller för att ta in djur från Ukraina? - SVA

Rabies - 1177 Vårdguiden

Kontaktperson för media

Katharina Gielen
Smittskyddschef
Telefon: 036-15 61 15
E-post: katharina.gielen@jordbruksverket.se