Prioriterat att sällskapsdjur från Ukraina kontrolleras av veterinär

Jordbruksverket leder arbetet med hanteringen av sällskapsdjur som ukrainska flyktingar har med sig till Sverige. För att kunna kontrollera fler djur vid gränsen upprättar Jordbruksverket tillfälliga mottagningar vid färjelägen. Samtidigt pågår arbete för att sällskapsdjur som redan befinner sig i landet ska kontrolleras av veterinär. Arbetet syftar till att i första hand minimera risken för rabies och bygger på avvägningar mellan smittskydd, humanitet och praktiska förutsättningar.

Många människor flyr från kriget i Ukraina, och många tar med sig sina sällskapsdjur i flykten. Ukraina har årligen fall av rabies hos sällskapsdjur, och det finns därför strikta krav för att man ska få ta med sig sällskapsdjur från Ukraina till EU. På grund av den humanitära katastrof som pågår har EU-kommissionen uppmanat medlemsländerna att vara flexibla när flyktingar från Ukraina kommer med sällskapsdjur. Det innebär att Sverige liksom övriga EU-länder tillåter att sällskapsdjur som reser med sina familjer, men där djuren inte uppfyller införselkraven, ändå får komma in i landet. För att minimera risken för att rabies kommer in i Sverige så vidtar Jordbruksverket smittskyddsåtgärder för dessa djur.

Målet är att minimera riskerna

Därför ska de som flyr till Sverige tillsammans med sin hund eller katt så tidigt som möjligt få sina djur undersökta av veterinär, om de inte har blivit kontrollerade i tullen. Det är också mycket viktigt att veterinär omedelbart kontaktas om djur som kommit in i Sverige från Ukraina uppvisar tecken på smittsam sjukdom inklusive rabies.

– Jordbruksverkets målbild är klar – vi ska minimera riskerna för rabies i Sverige. Därför prioriterar vi insatser som bidrar till att alla sällskapsdjur som kommer tillsammans med ukrainska flyktingar blir kontrollerade och registrerade, samt att djuren sedan bor isolerade hos människor som förstår riskerna och kan hantera dem, säger Lotta Hofverberg, chef för Smittbekämpningsenheten, Jordbruksverket.

Ökade möjligheter till kontroll vid gräns

Jordbruksverket har sedan den 22 mars upprättat en tillfällig mottagning på plats i Nynäshamns färjeläge, för att kunna kontrollera sällskapsdjur som flyktingar för med sig. Jordbruksverket arbetar för att på motsvarande sätt utöka kontrollen av ukrainska sällskapsdjur i Karlskrona. Arbetet sker i nära samverkan med Tullverket, länsstyrelser, Polisen, färjerederier och hamnansvariga samt olika frivilligorganisationer.

– Djurägaren får svara på frågor om djurets vaccinationsstatus och visa upp eventuella dokument. Så många flyktingar som möjligt ska få bo tillsammans med sina sällskapsdjur samtidigt som smittskyddskraven är uppfyllda. Det innebär att hemisolering med tydliga instruktioner blir en vanlig åtgärd om djuret inte uppfyller kraven i tillräcklig grad, säger Katharina Gielen, smittskyddschef, Jordbruksverket.

Tullkontroll och informationsinsatser sker också vid övriga gränspassager som flygplatser, hamnar och bron från Danmark.

Nå ut till människor som redan befinner sig i landet

Många ukrainska sällskapsdjur befinner sig i landet utan att tullpersonal eller veterinär har haft möjlighet att kontrollera dem. Därför prioriterar Jordbruksverket information till allmänheten, ukrainska djurägare och veterinärer.

– Det är viktigt att människor vet att de måste besöka en veterinär, och att de faktiskt också gör det. De ska kunna känna sig trygga med att vi gör kontrollerna av omsorg om både djurs och människors hälsa. Enbart de djur som inte kan isoleras i hemmet ska placeras i isolering under officiell tillsyn till dess de åter kan bo tillsammans med sina ägare, säger Lena Hellqvist Björnerot, CVO, Jordbruksverket.

Gäller enbart djur som reser med sina ägare

– Jag vill understryka att vår flexibilitet som är i enlighet med EU-kommissionens uttalande, enbart gäller för ukrainska flyktingar som reser tillsammans med sina egna sällskapsdjur. Vi kommer alltså inte göra några undantag för annan införsel från Ukraina, som gatuhundar eller transporter med sällskapsdjur som samlats in i räddningsaktioner, med okänd smittstatus. För dem gäller det vanliga regelverket för att minimera risken för rabies, säger Lena Hellqvist Björnerot.

Det innebär bland annat att ukrainska djur som inte reser med sina ägare – exempelvis gatuhundar och andra insamlade djur – måste ha godkända dokument, vaccinationer, och blodprovsresultat för att få komma in i Sverige. Vid ogiltiga dokument eller brister i rabiesskydd kommer Jordbruksverket sannolikt behöva besluta om avlivning.

Korta fakta:

• Enligt Tullverkets och Jordbruksverkets bedömningar har mellan fyra och tio procent av de ukrainska flyktingarna med sig sällskapsdjur.
• Beslut om hemisolering innebär bland annat att djuret inte får träffa andra djur eller människor än dem de delar hushåll med. De får endast rastas i koppel och får inte vistas där det finns risk att de träffar andra djur.
• Jordbruksverket ansvarar för isolering under officiell tillsyn. Cirka 20 ukrainska sällskapsdjur är nu placerade i isolering under officiell tillsyn.

Mer information

Hundar, katter och andra sällskapsdjur från Ukraina (jordbruksverket.se)

Kontaktpersoner för media
Lena Hellqvist Björnerot
Sveriges officiella chefsveterinär (CVO)
Telefon: 036-15 63 67
E-post: lena.bjornerot@jordbruksverket.se

Katharina Gielen
Smittskyddschef
Telefon: 036-15 61 15
E-post: katharina.gielen@jordbruksverket.se