Gå direkt till innehåll
I de områdena med högst avkastning finns oftast de högsta markpriserna. Foto: Pixabay
I de områdena med högst avkastning finns oftast de högsta markpriserna. Foto: Pixabay

Pressmeddelande -

Priserna på åkermark och betesmark har ökat

År 2020 var det genomsnittliga priset för en hektar åkermark 105 900 kronor medan priset på betesmark var 40 100 kronor per hektar.

Under 1990-talet var genomsnittspriset på åkermark 11 000–20 000 kronor per hektar och på betesmark 3 000–7 000 kronor per hektar. Under 2000-talet har det genomsnittliga priset ökat. På riksnivå har priset fördubblats för både åker- och betesmark jämfört med 2010.

I figuren nedan visas prisutvecklingen för åker- och betesmark på riksnivå från 1990 till 2020.

Högre priser i södra Sverige än i norr
Priset på åker- och betesmark skiljer sig beroende på var i Sverige marken finns. Det kan skilja i genomsnitt 260 000 kronor per hektar för åkermark. Liksom tidigare år var det högsta genomsnittliga priset på åker- och betesmark 2020 i produktionsområdet Götalands södra slättbygder. Där var genomsnittet för åkermark 279 700 kronor och för betesmark 124 600 kronor. I Övre Norrland fanns de lägsta genomsnittliga priserna. Priset på åkermark var 18 900 kronor per hektar och på betesmark 7 400 kronor per hektar.

I övriga produktionsområden var det genomsnittliga priset på en hektar åkermark mellan 25 600 och 171 300 kronor och genomsnittliga priset på en hektar betesmark mellan 10 800 och 65 200 kronor.

Prisutvecklingen har varierat beroende på region sedan 2010
Genomsnittspriset på åkermark ökat med 73–148 procent medan genomsnittspriset på betesmark minst har fördubblats i samtliga regioner sedan 2010. För betesmark har ökningen varit 108–151 procent. Det finns vissa samband mellan pris per hektar och hektaravkastning. I de områdena med högst avkastning finns oftast de högsta markpriserna.

Så här beräknar vi markpriserna
Metoden för att skatta de genomsnittliga markpriserna baseras på de lantbruksfastigheter som sålts under året och där man också ansökt om lagfart. Detta innebär att överlåtelser som till exempel resulterat i att den köpta fastigheten läggs samman med en annan fastighet som köparen äger inte ingår i beräkningarna. År 2020 ingick knappt 2 700 försäljningar och knappt 17 900 hektar jordbruksmark i beräkningarna. Enligt Fastighetstaxeringsregistret motsvarar det färre än 1 procent av samtliga jordbruksfastigheter och mindre än 1 procent av den totala jordbruksmarksarealen i Sverige. Detta medför att det finns en slumpmässighet i hur exklusiva marker som sålts från år till år i de olika regionerna, vilket bidrar till variationer i prisutvecklingen. Variationerna i prisutvecklingen ger i sin tur att genomsnittspriset för respektive år ska tolkas med viss försiktighet. Däremot kan man se trender både för riket och regionalt.

Ny taxering sker vart tredje år för lantbruksfastigheter och då beräknas två olika genomsnittspris, ett baserat på den gamla taxeringen och ett baserat på den nya taxeringen. Senast det skedde var 2020. Skillnaden mellan de två olika priserna 2020 har i grafen ovan fördelats jämt på åren 2018-2020. Samma tillvägagångssätt har också använts på tidigare år då ny taxering har skett.

Mer information
Läs mer i statistikrapport Priser på jordbruksmark 2020.
Statistiken om priser på jordbruksmark ingår i Sveriges officiella statistik.

Kontaktperson för journalister
Ylva Olsson
Statistikenheten
Telefon 036 – 15 64 10

Ämnen

Taggar


Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Vi arbetar för att Sverige ska producera mat på ett hållbart och lönsamt sätt. Vi bidrar också till en god djurvälfärd i hela Sverige och en levande landsbygd.

Presskontakt

Jordbruksverkets pressjour

Jordbruksverkets pressjour

Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

Relaterade nyheter

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.