Så kan mer sill bli mat i Sverige

Av den sill som svenska fiskebåtar fångar, lossas bara en mindre del i Sverige för att bli mat. I en ny utredning från Jordbruksverket beskrivs orsakerna till detta och vilka åtgärder som krävs för att öka andelen sill som blir mat i Sverige. I en värld som präglas av kriser knutna till miljö, klimat och krig i närområdet blir resurseffektivitet, robusta livsmedelskedjor och livsmedelsberedskap allt viktigare.

Utredningen, som sammanställt kunskap och analyserat fiskberedningen i Sverige utifrån svensk mottagningskapacitet och produktion, är ett uppdrag som Jordbruksverket fått i livsmedelsstrategins handlingsplan.

Utredningen visar att den svenska fiskeflottan och beredningsindustrin har utvecklats i otakt under senare år. Detta har, i kombination med minskande fiskbestånd, resulterat i att beredningsindustrin har svårt att få den råvara som behövs från det svenska fisket.

Förändring genom samarbete

– Medan fiskeflottan har gått mot allt större, modernare fartyg behöver svensk fiskberedningsindustri små till medelstora landningar i en jämn ström. Den blå värdekedjans olika delar; fiskeflottan, hamnarna och beredningsindustrin, behöver därför bättre beakta varandras behov, intressen och möjligheter. Fiskeförvaltningen bör också vara utformad på ett sätt som främjar livsmedelsproduktionen i Sverige, säger Lina Waara, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Omvärldsläget ställer nya förväntningar på en robust och flexibel livsmedelskedja som har möjlighet att anpassa produktionen efter nya förutsättningar och behov. Jordbruksverket konstaterar i utredningen att den bästa beredskapen skapas genom en robust livsmedelskedja, från båt till bord, som stöds av förvaltning, infrastruktur, service och tillgång till arbetskraft och som vid behov kan skalas upp.

– Om parterna i den blå värdekedjan genom fördjupade och nya samarbeten kan få till stånd ökade landningar och ökad bearbetning i Sverige, utan nya eller förändrade krav, så ger det alla parter störst flexibilitet att anpassa verksamheten inom befintliga ramar, säger Kristina Mattsson, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Ökad resurseffektivitet

Utredningen belyser också att resurseffektivitet kan bidra till att stärka lönsamheten och främja en hållbar blå livsmedelsproduktion. Vid tillverkning av sillfiléer används i dag cirka 40 procent av fisken. Genom användning av ny teknik, nya metoder och nya produkter kan en större del av fisken bli mat.

Samtidigt som sill är ett mycket nyttigt livsmedel, innehåller fisk som fångats i delar av Östersjön även oönskade ämnen som dioxin. Efterfrågan påverkas av kostrekommendationer samt konsumenternas uppfattning om hur hälsosamt det är att äta ett visst livsmedel.

– EU genomför nu ett arbete för att ta fram hälsobaserade riktvärden, som väger risken mot nyttan av konsumtionen. Detta arbete kan komma att påverka framtida kostråd. Provtagning och dioxinreducerande livsmedelsteknik kan också bidra till att sill i ökad utsträckning blir mat, säger Lina Waara.

Om livsmedelsstrategin

Livsmedelsstrategin är en långsiktig tillväxtstrategi som inkluderar hela livsmedelskedjan, det vill säga primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restauranger och storkök. Strategin beslutades av riksdagen år 2017 och sträcker sig fram till år 2030. Det övergripande målet är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa en hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

Kontaktpersoner för journalister

Kristina Mattsson, jordbrukspolitisk utredare
kristina.mattsson@jordbruksverket.se
036-15 50 51

Lina Waara, jordbrukspolitisk utredare
lina.waara@jordbruksverket.se
036-15 59 32

Mer information

Fiskberedningsindustrins mottagningskapacitet - Jordbruksverket
Livsmedelsstrategi för Sverige