Smittspårning visar att även vildsvin har ovanlig salmonellatyp

Arbetet med att bekämpa och smittspåra den ovanliga typ av salmonella, Salmonella Choleraesuis, som konstaterades i en grisbesättning i Skåne nyligen fortsätter. Inga nya fall har konstaterats bland tamgrisar men smittspårning visar att samma typ av salmonella påvisats i prov från två vildsvin i området kring Hässleholm, i norra Skåne.

Hur utbredd smittan är bland vildsvinen är inte känt, men arbetet med att kartlägga detta pågår. Sambandet mellan den spärrade besättningen och fynden bland vildsvinen är ännu inte klarlagt.

- Inom smittspårningen arbetar vi bland annat med att försöka ta reda på varifrån smittan kommer och hur den har kommit in i besättningen. Vi arbetar med flera spår. En teori har varit att vildsvin kan ha spelat en roll i smittspridningen, vilket de här senaste fynden kan indikera. I smittspårningen har vi också tittat tillbaka på äldre prover, och ett av de två vildsvinen var provtaget i juni i år. Efter kompletterande analyser har vi alltså sett samma typ av salmonella i detta prov, säger tf. statsepizootolog Karl Ståhl på SVA.

Viktigt med biosäkerhet

Ett snabbt agerande med spärr och provtagning av ursprungsbesättningen har bidragit till att smittan inte har spridits vidare bland tamgrisbesättningar vilket givetvis är bra. Vårt fokus ligger fortsatt på att bekämpa smittan och hålla svenska grisar fria från sjukdomen.

Även om man tidigare hittat salmonella på vildsvin i Sverige innebär fynden en delvis ny situation att förhålla sig till när det gäller att skydda grisbesättningarna och understryker vikten av att förhindra kontakt mellan vildsvin och tama grisar.

- Den spärrade besättningen har en god biosäkerhet utifrån den risksituation vi hittills har haft. Nu behöver vi myndigheter och grisnäringen gemensamt arbeta vidare med att uppdatera rådgivning och rekommendationer när det gäller biosäkerheten mot vildsvin. Kunskaperna och erfarenheterna från den här händelsen tar vi med oss in i det gemensamma biosäkerhetsarbete som redan pågår till följd av läget med afrikansk svinpest (ASF), säger Katharina Gielen på Jordbruksverket.

- Salmonella och andra sjukdomsframkallande bakterier som kan finnas på rått kött från vildsvin eller andra djur dör vid tillagning, men det är alltid viktigt att ha god hygien i köket och att genomsteka malet kött, säger Mats Lindblad, smittskyddsamordnare på Livsmedelsverket.

Fakta

• I mitten av september upptäcktes Salmonella Choleraesuis i en gyltproducerande besättning i Skåne. Besättningen spärrades och nu pågår smittbekämpning och uppföljande provtagningar innan spärren kan hävas.
• Salmonella Choleraesuis är särskilt anpassad till grisar och kan, till skillnad från de flesta andra typer av salmonella, orsaka allvarliga hälsostörningar hos gris. Sverige har inte haft något bekräftat fall hos gris på 40 år.
• Graden av symtom hos grisarna kan variera, från inga sjukdomstecken till mer allvarliga som till exempel ökad dödlighet.
• När salmonella upptäcks får besättningen restriktioner vilket bland annat innebär att man inte längre får skicka djur till slakt från smittade djurgrupper.
• Att människor drabbas av den här typen av salmonella är mycket ovanligt.
  Enligt Folkhälsomyndigheten finns det bara en handfull fall rapporterade under de senaste 20 åren i Sverige.
• Biosäkerhet - de åtgärder som görs för att minska risken för att sjukdomar kommer in i och utvecklas i djurbesättning eller sprids till andra besättningar.

Mer information

Jordbruksverkets webbplats

SVA:s webbplats

Folkhälsomyndighetens webbplats

Livsmedelsverkets webbplats

Kontaktuppgifter för journalister

Jordbruksverket

Katharina Gielen
Bitr. avdelningschef, djuravdelningen
Katharina.Gielen@jordbruksverket.se
Telefon 036-15 61 15
Mobil 070-384 74 20

SVA

Karl Ståhl
Tf. statsepizootolog
karl.stahl@sva.se
Telefon 018-67 41 27

Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets pressjour telefon 018-17 53 40