Sveriges framgångsrika arbetsmetoder mot antibiotikaresistens sprids internationellt

De nordiska länderna ligger i framkant i arbetet med att motverka antibiotikaresistens. Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten och myndigheter från Danmark och Norge arbetar nu för att stärka förutsättningarna för de baltiska ländernas arbete på området.

Den här veckan, vecka 47, är det den globala antibiotikaveckan — World Antimicrobial Awareneness Week. Syftet med veckan är att synliggöra den världsomfattande utmaningen med antimikrobiell resistens och även visa på möjligheter till lösningar.

Sverige och de övriga nordiska länderna har en relativt gynnsam situation vad gäller antibiotikaanvändning och resistens, både på djur- och humansidan. På djursidan har ett mångårigt och målinriktat arbete med förebyggande åtgärder för att uppnå en god djurhälsa och ett gott smitt- och djurskydd bidragit till det. Sverige har lägst förbrukning av antibiotika till djur inom EU och förekomsten av resistenta bakterier är relativt låg, men problemen ökar både globalt och i Sverige.

Erfarenheter delas inom Norden och med Baltikum

Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten stöttar sedan 2023, tillsammans med myndigheter från Danmark och Norge, de baltiska länderna i deras arbete mot antibiotikaresistens. Det görs med projektmedel från NordForsk som underställt Nordiska ministerrådet finansierar och underlättar nordiskt samarbete inom forskning. Syftet är att bygga upp institutionell och teknisk kapacitet för att främja arbetet mot antibiotikaresistens. Arbetet är främst inriktat på human- och veterinärsektorerna, men även miljösektorn är inkluderad. Ett annat syfte är att stärka de nordiska ländernas egna arbete genom det erfarenhetsutbyte projektet ger.

— Problemet med antibiotikaresistenta bakterier berör många delar av samhället; hälso- och sjukvård, folkhälsa, veterinärmedicin, djurhälsa, livsmedel, yttre miljö och forskning. För att bli effektiva behöver åtgärderna samordnas, både nationellt och internationellt. I Sverige har vi arbetat med frågorna länge och sedan 2012 har vi en samverkansgrupp med representanter för 25 olika myndigheter och organisationer som tillsammans arbetar mot antibiotikaresistens Det är erfarenheter vi gärna delar, menar Michael Ladegaard Jensen på Jordbruksverkets djurhälsoenhet.

Projektets innehåll

Projektet Baltic One Health One Plan (BALTOHOP) handlar om att

• ge stöd till Estland, Lettland och Litauen för att upprätta en nationell samverkansfunktion mellan myndigheter och andra relevanta aktörer, liknande de samverkansfunktioner som finns i de nordiska länderna
• ge stöd till respektive land så att länderna kan ta fram och genomföra sina nationella One Health - handlingsplaner mot antimikrobiell resistens
• ge human- och veterinärsektorn färdigheter och verktyg för en ansvarsfull användning av antibiotika som ett led i att förebygga, begränsa och hantera antimikrobiell resistens
• verka för att i linje med EU:s Östersjöstrategi utöka det samarbete som omfattar miljösektorn, både nationellt och med de nordiska partnerländerna.
• utveckla nya insikter och tillhandahålla data, resultat och erfarenheter som gör det möjligt för Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet att stärka sina insatser mot antimikrobiell resistens ur ett globalt hälsoperspektiv.

Kontinuerliga insatser krävs

Även om vi i de nordiska länderna ligger i framkant i arbetet mot antibiotikaresistens krävs insatser för att det ska bibehållas och Sverige har, liksom de baltiska länderna, behov av utveckling på vissa områden.

— Även om vår situation i ett globalt perspektiv ser bra ut krävs ett kontinuerligt arbete. Vi får aldrig slappna av och tro att utmaningarna med antibiotikaresistens kommer att försvinna. Det är tack vare ett gediget arbete som vår situation ser bättre ut än andra länders och det arbetet måste vi fortsätta upprätthålla och utveckla, avslutar Michael Ladegaard Jensen.

Bakgrund

Alla medlemsländer i Förenta nationerna (FN) har åtagit sig att utarbeta och genomföra nationella handlingsplaner med ett One Health-perspektiv, det vill säga att människors, djurs och ekosystems hälsa är sammankopplade och att arbetet mot antimikrobiell resistens ska göras med en gemensam strategi som syftar till att hållbart balansera och optimera hälsan hos människor, djur och ekosystem.

Svenska experter och institutioner stöttade Lettland i deras arbete mot antimikrobiell resistens under perioden 2019–2022. Sedan 2023 har konceptet utökats till ett bredare samarbete mot alla tre baltiska länderna.

Kontaktperson för journalister

Michael Ladegaard Jensen
Jordbruksverkets djurhälsoenhet
Telefon: 0768 - 99 64 75
E-post: MichaelLadegaard.Jensen@jordbruksverket.se