”Barn med funktionsnedsättning löper en högre risk att bli mobbade”

Det tvååriga Forskningsprojektet ”Mobbning och relationen till psykisk hälsa för skolbarn; med särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar” presenteras på ett seminarium på Folkhälsomyndigheten 28 april. En av slutsatserna forskarna gör är att det är sex gånger högre risk för barn med funktionsnedsättningar och psykosomatiska symptom att utsättas för mobbning.

Forskningsprojektet, som genomförts av Lilly Augustine, docent vid Hälsohögskolan, Jönköping University, och Ylva Bjereld, postdoktor vid Linköping universitet, har gjorts inom ramen för Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag ”Att stödja kunskapsutveckling på regional och lokal nivå inom området psykisk hälsa” och består av fyra olika delstudier.

Mobbning har blivit vanligare

Den första studien undersökte förekomsten av mobbning bland skolbarn generellt och över tid. Detta gjordes med en så kallad översiktsstudie, där forskarna tittar på andra studier inom området. Forskarna kom fram till att andelen utsatta har ökat sedan 2010. Sverige har historiskt sett har haft låga förekomster av mobbning i internationella jämförelser - men nu har man för första gången högst mobbningsförekomst i Norden. Andelen barn utsatta för mobbning har ökat från ca 5 procent 2010 till 7,6 procent i den senaste mätningen, som är från 2017/18.

Starkt samband mellan psykosomatiska besvär och mobbning

Syftet med den andra studien var att undersöka varför vissa barn har större sannolikhet än andra att bli utsatta för mobbning. Särskilt lades fokus på barn med funktionsnedsättningar, eftersom de löper en högre risk att bli mobbade än andra jämnåriga.

Resultatet visade att psykosomatiska besvär (till exempel huvudvärk, oro, magont och yrsel) var den faktor som hade starkast samband med att vara utsatt för mobbning – för både pojkar och flickor och under samtliga år. Särskilt starkt var sambandet mellan mobbning och psykosomatiska besvär om barnet även har en långvarig funktionsnedsättning. Den gruppen har sex gånger högre risk att utsättas för mobbning än barn som inte har psykosomatiska besvär eller har en funktionsnedsättning.

Dubbel sårbarhet för barn med funktionshinder

I den tredje studien gick forskarna igenom tidigare studier för att utröna om det finns en ökad risk för psykisk ohälsa om man har en funktionsnedsättning och mobbas. Både mobbning och funktionsnedsättningar ökar risken för psykisk ohälsa – men funktionsnedsättningarna ökar även risken för mobbning. Det innebär att gruppen individer med funktionsnedsättning har en dubbel sårbarhet.

Mobbning, särskilt när det gäller yngre barn, påverkar utsattheten för senare så kallade internaliserade problem, som till exempel ångest och depression. Resultatet visade att relationen mellan initial funktionsnedsättning och psykisk ohälsa förstärktes av mobbning. Det var tydligt att mobbning är en av utvecklingsvägarna från tidiga beteende- och emotionsproblem till senare depressiva symptom.

Mobbning minskar med åldern

Den fjärde studien fokuserar på att undersöka sambanden mellan psykiskt fungerande, mobbning och funktionsnedsättning i ungdomen och hur det påverkar en sund psykosocial utveckling.

En större andel av ungdomar med funktionsnedsättning hade fler psykosomatiska besvär eller emotionella svårigheter. De var mer utsatta för mobbning, hade lägre självkänsla och lägre prosocialt beteende. När detta undersöktes över tid så försvann däremot flera av sambanden.

Forskarna undersökte även sambandet under ungdomsåren mellan emotionella svårigheter, mobbning och funktionshinder utifrån en kombination av den individuella utveckling och grupputveckling. Generellt för alla barn så ökade känslomässiga svårigheter under ungdomsåren – medan mobbningen minskade. Barn och unga med funktionshinder hade högre nivåer av känslomässiga svårigheter och var mer utsatta för mobbning under hela studieperioden. Skillnaden i nivåer av mobbning försvann dock när de blev äldre. Vid 17 års ålder hade ungdomar med funktionsnedsättning fortfarande en högre risk för emotionella svårigheter, men inte för att bli mobbade.

- Sammanfattningsvis så ser vi att ungdomar med funktionsnedsättning är en utsatt grupp, däremot går det inte tydligt att alltid koppla ökad psykisk ohälsa till funktionsnedsättningen, det finns andra förklaringsfaktorer. Dock finns en relation till psykosomatiska besvär och emotionella problem, samt normbrytande beteende. Studien visar också tydligt att mobbning minskar med åldern. Den är högre i högstadiet än den är i gymnasiet. Att mobbning går ner i gymnasiet har även visats i andra studier, säger Lilly Augustine.

Läs en längre artikel om projektet på JU.se

Kontakt

Lilly Augustine, 036 - 10 14 86, lilly.augustine@ju.se