Covid-19-dödlighet inte beroende av bostadsområden

Resultatet av en nyligen publicerad studie visar att risken att dö med covid-19 inte var beroende av vilken typ av område en individ bodde i. En ny studie från Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University genomförd med hjälp av omfattande mikrodata från Statistiska Centralbyrån (SCB) och dödsregister från Socialstyrelsen ifrågasätter kopplingen mellan dödlighet i covid-19 och så kallade socioekonomiskt svaga områden.

Under covid-19-pandemin riktades uppmärksamheten mot socioekonomiskt svaga områden, ofta kallade för socialt utsatta, där dödligheten i sjukdomen var högre. Dessa områden präglas ofta av att relativt många har ett ursprung från andra länder än Sverige, samt att inkomst- och utbildningsnivåerna är låga. Språkliga barriärer och en lägre tillit till myndigheter har angetts som förklaringar till varför dessa områden kan ha varit extra utsatta. Nu visar en ny studie att individer i socioekonomiskt svagare områden inte hade en högre sannolikhet att dö med covid-19 specifikt.

Går emot den gängse bilden

Genom att använda detaljerad mikrodata från Statistiska Centralbyrån (SCB) och ett register över dödsfall från Socialstyrelsen har forskarna undersökt om det fanns en områdeseffekt på dödsfall i covid-19. Resultaten visar att risken att dö i sjukdomen inte primärt berodde på bostadsområdet man bodde i. Trots tidigare antaganden fanns det ingen signifikant ökad risk för dödlighet bland individer i socioekonomiskt svaga områden när man tog hänsyn till risken för att dö till att börja med.

- Hur kan det komma sig att våra resultat går emot den gängse bilden av dödligheten under pandemin? Det finns en viktig orsak till detta. Vår studie tar nämligen hänsyn till risken för att dö i allmänhet, det vill säga inte bara risken för att dö med covid-19. Vår analys visar nämligen att det finns en stark områdeseffekt på den övergripande sannolikheten att dö till att börja med – precis som äldre också hade en högre risk att dö redan före pandemin slog till. Det betyder att de som bor i socialt utsatta bostadsområden löper en betydligt högre risk att dö, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, utbildning eller familjesituation, säger Sofia Wixe, universitetslektor i nationalekonomi på JIBS, och en av forskarna bakom studien.

Forskarna fann alltså att den övergripande risken för att dö var betydligt högre bland de som bodde i socioekonomiskt svaga områden jämfört med socioekonomiskt starka områden. Detta innebär att risk för dödsfall (oavsett orsak) inte är jämnt fördelade över olika områden, vilket tidigare analyser av covid-19-dödsfall inte har tagit tillräckligt hänsyn till – och här finns vad forskarna kallar för ett selektionsproblem.

Personer från Östafrika särskilt utsatta

Vidare visar studien att det som setts som en så kallad områdeseffekt på covid-19-dödsfall snarare är en effekt av etnisk bakgrund. Personer med ursprung från Afrika och Asien hade en betydligt högre sannolikhet att dö i covid-19 än de födda i Sverige eller övriga Europa, oavsett bostadsområde.

- Särskilt utsatta tycks personer från Östafrika ha varit, med en ökad sannolikhet att dö med covid-19 med 8–9 procentenheter jämfört med inrikes födda. Att detta kan misstolkas som en områdeseffekt beror helt enkelt på att personer med utomeuropeiskt ursprung är överrepresenterade i socioekonomiskt svagare områden, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på JIBS.

Denna överrepresentation av etniska minoriteter i socioekonomiskt svaga områden förklaras delvis av ett fenomen som inom forskningen kallas för ”spatial sorting”, där olika grupper av befolkningen tenderar att ”sortera” sig till olika typer av bostadsområden, antingen av fri vilja eller på grund av ekonomiska begränsningar, som innebär att de har begränsade möjligheter att välja bostadsområde.

- Covid-19-pandemin har alltså hjälpt till att belysa sårbarheten i utsatta områden, men den kanske viktigaste lärdomen av vår studie är att problematiken är mycket större än kopplad till en enskild sjukdom. Det krävs därmed ett systematiskt arbete för att förbättra hälsotillstånden i socioekonomiskt svaga områden, vilket dessutom kan öka motståndskraften vid nästa pandemi, säger Sofia Wixe.

Studien “Evidence of COVID-19 fatalities in Swedish neighborhoods from a full population study” är baserad på data för 2020. Den är skriven av JIBS-forskarna Charlotta Mellander och Sofia Wixe, tillsamman med José Lobo, Arizona State University, och Luís Bettencourt, University of Chicago, och publicerad i Scientific Reports. Artikeln kan läsas i sin helhet här: https://www.nature.com/articles/s41598-024-52988-3

Kontakt

Sofia Wixe, 036 - 10 17 63, sofia.wixe@ju.se

Charlotta Mellande, 036 - 10 18 05, charlotta.mellander@ju.se