Ekonomisk utsatthet påverkar emotionell hälsa genom hela livet

Hur påverkar ekonomisk utsatthet och stress vår emotionella hälsa på ålderns höst? En ny studie från Jönköping University visar att ekonomiska förhållanden under både barndomen och vuxenlivet spelar en avgörande roll för vår psykiska hälsa senare i livet.

Forskningen visar att personer som upplevt hög ekonomisk utsatthet och stress både i barndomen och vuxenlivet löper större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symtom redan från 50 års ålder.

– Att ha goda ekonomiska förutsättningar i både barndom och vuxen ålder bidrar till bättre emotionell hälsa senare i livet, medan en hög ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress både i barndom och vuxen ålder bidrar till sämre emotionell hälsa, säger Charlotta Nilsen, docent i gerontologi vid Hälsohögskolan, Jönköping University.

Den negativa effekten av ekonomisk utsatthet på emotionell hälsa kan kopplas till den långvariga stress som ekonomiska svårigheter medför. Kronisk stress påverkar hjärnan och kan leda till långsiktiga förändringar i hur vi hanterar känslor och motgångar. Ekonomisk stress kan även påverka tillgången till sociala resurser, såsom stöd från familj och vänner, vilket ytterligare kan förstärka känslan av ensamhet och psykisk ohälsa.

God ekonomi i barndomen kan försena psykisk ohälsa

Studien visar också att de som haft en trygg ekonomisk situation i barndomen generellt inte uppvisar en ökning av ångest och ensamhet förrän efter 70 års ålder. Det kan, enligt forskarna, tolkas som att en bättre ekonomisk situation i barndomen kan fungera som en buffert som fördröjer den ökning av ångest och ensamhet i sen vuxen ålder som finns i det aktuella urvalet.

Förklaringen kan vara att en stabil ekonomisk uppväxt ger individer bättre strategier för att hantera stress och osäkerhet senare i livet. Tidiga livserfarenheter formar ofta vår förmåga att möta svårigheter och skapa sociala relationer, vilket i sin tur kan ha en skyddande effekt mot emotionella utmaningar i ålderdomen.

Ekonomisk förbättring ger positiva effekter – även sent i livet

Det positiva är att en förbättrad ekonomisk situation i vuxen ålder kan minska den negativa effekten av ekonomisk stress i barndomen. Studien visar att individer med ekonomiska svårigheter i barndomen men som senare fått en stabilare ekonomi upplever bättre emotionell hälsa efter 70 år.

– Även om vi ser långsiktiga positiva effekter på emotionell hälsa av att ha haft goda ekonomiska förutsättningar under barndomen, så ser vi också att en lägre ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress i vuxen ålder bidrar till bättre emotionell hälsa oavsett ekonomisk situation i barndomen. Det visar att det aldrig är för sent att påverka sin emotionella hälsa genom förbättrade ekonomiska villkor, säger Deborah Finkel, professor i psykologi vid Hälsohögskolan.

Forskarna betonar vikten av att samhället och beslutsfattare tar dessa resultat på allvar.

– Det finns belägg för att antalet förlorade år på grund av ekonomisk motgång är lika stort eller större än antalet förlorade år på grund av viktiga riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Den ekonomiska situationen kan påverkas genom lokala och nationella politiska åtgärder, och beslutsfattarna måste inse att tidiga ekonomiska nackdelar kan ha långvariga effekter på den fysiska och emotionella hälsan, säger Finkel.

Forskning med lång uppföljningstid

Studien är baserad på data från 1 596 vuxna i åldrarna 45 till 98 år från det svenska tvillingregistret och har en uppföljningstid på 25 år. Genom att använda retrospektiva data har forskarna kunnat analysera hur ekonomisk utsatthet i barndomen påverkat individers emotionella hälsa långt upp i åldern. Studien ger också en unik insikt i hur livslånga ekonomiska förhållanden kan påverka psykiskt välmående och visar vikten av att ge stöd till utsatta grupper redan från unga år.

Fakta

Svenska tvillingregistret (STR) är en forskningsdatabas som samlar information om svenskfödda tvillingar, gällande exempelvis deras livsstil, beteenden, riskfaktorer i miljön, diagnoser och resultat från hälsoundersökningar.

Kontakt

charlotta.nilsen@ju.se

deborah.finkel@ju.se