Köra bil livet ut?

Att köra bil är en viktig del i många människors vardag men körförmågan kan påverkas av sjukdomar och därför måste ibland en persons körkortslämplighet omprövas. Dessa bedömningar genomförs på olika sätt, vilket kan leda till att personer blir felbedömda. Detta visar Helena Selander i en doktorsavhandling vid Hälsohögskolan i Jönköping.

Att köra bil en komplex aktivitet och kräver förutom syn exempelvis också uppmärksamhet, reaktionsförmåga och omdöme. Med stigande ålder ökar risken för vissa sjukdomar och på grund av dessa sjukdomars konsekvenser kan det innebära att en persons körlämplighet och körförmåga behöver omprövas.

Syftet med denna avhandling var att undersöka bedömningsmetoder som används vid körlämplighetsutredningar, både vissa kognitiva tester och praktiska körbedömningar på väg, men också om en intervention skulle kunna förbättra körbeteendet hos äldre bilförare.

- Att bestämma när en klient inte längre är säker som bilförare kan vara svårt, speciellt när det inte finns några fastställda riktlinjer gällande lämpliga bedömningsinstrument. På grund av detta görs därför bedömningar i Sverige på olika sätt gällande körlämplighet och körförmåga. Det kan innebära att klienter blir felbedömda, det vill säga att säkra bilförare riskerar att förlora sitt körkort eller att farliga bilförare får fortsätta köra bil, säger Helena Selander.

Avhandlingen Driving assessment and driving behaviour innehåller fyra studier. Resultatet i studie ett visade att många arbetsterapeuter är involverade i bedömningar gällande klienters körförmåga. Dock skiljer sig metoderna åt och många gånger används enbart någon praktisk aktivitetsbedömning på kliniken eller något kognitivt test.

Ett vanligt kognitivt test vid dessa bedömningar var NorSDSA (Nordic Stroke Driver Screening Assessment), som är framtaget för att bedöma personers körlämplighet efter stroke. Resultatet i studie två visade att testet inte kunde förutsäga resultatet från en körbedömning för varken personer med stroke eller för dem med kognitivt svikt eller demens.

När praktiska körbedömningar och/eller kognitiva tester används för att bedöma klienter så är det av stor vikt att veta hur friska förare presterar, vilket var syftet med studie tre.

Resultaten i studie fyra visade att automatisk växellåda, i jämförelse med manuell växellåda, påverkade äldres körbeteendet positivt i flera avseenden. Exempelvis förbättrades hastighetsanpassningen, manövreringsfärdigheter och positionen på vägen.

Avhandlingen Driving assessment and driving behaviour läggs fram för offentlig granskning fredagen den 7 december klockan 13:00 i Forum Humanum, Hälsohögskolan, Jönköping.

Välkomna!

För mer information, kontakta
Helena Selander
helena@mobilitetscenter.se
Telefon: 031-454536