Ny bok av professor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping: Radio och TV efter monopolet

Eva Hulting, tfn 036-10 15 05 Det är tv-tittarna som betalat för de senaste 20 årens våldsamma explosion av tv-marknaden. Den konstaterar professor Lars-Åke Engblom vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i boken "Radio och TV efter monopolet – en kamp om politik, pengar, publik och teknik" som just utkommit på Ekerlids förlag. Boken ingår i det nationella forskningsprojektet Etermedier i konkurrens, som leds av professor Engblom. Medförfattare till boken är fil dr Nina Wormbs vid KTH, som nyligen utsågs till huvudsekreterare i den nya radio/tv-utredningen. Wormbs har skrivit kapitlet om tekniken, medan Engblom svarar för kapitlen om politiken, pengarna och den strategiska kampen om publiken. Inlednings- och avslutningskapitlen har de gjort tillsammans. Efter att TV 3 bröt tv-monopolet på nyårsafton 1987 har hundratals nya kanaler tillkommit och många nya aktörer har gett sig in i den explosivt växande branschen. Men det är tittarna själva som stått för fiolerna. Enligt en sammanställning som presenteras i boken betalar de svenska tv-tittarna idag över 10 miljarder per år i tv-avgifter i form av licenser och betal-tv av olika slag. Det är fem gånger så mycket som för tjugo år sedan. Dessutom beräknas vi i år lägga ner sju miljarder på ny teknik som till exempel digitalboxar och platt-tv med HD-funktion. Lägg till detta fem miljarder i indirekta kostnader för tv- och radioreklam. Trots att vi betalar så ofantligt mycket mer är tv-tittandet ungefär detsamma som för 20 år sedan. Det är bara valmöjligheterna som förändrats då utbudet ökat så kraftigt. Radio och TV efter monopolet är en samtidshistorisk skildring om kampen om medie-makten, pengarna, publiken och tekniken. Det finns många vinnare i denna kamp. Men också många förlorare, menar Engblom. Regelverket har gynnat de stora nationella och internationella företagen, medan de lokala kanalerna, de nya nischade kanalerna och de nordiska grannlandskanalerna har kommit i skymundan. En annan förlorare är radion som inte kunnat expandera på samma sätt som tv-mediet. Nina Wormbs, som studerat införandet av den marksända digital-tv:n, visar hur teknikfrågor har en tendens att bli oöppnade svarta lådor i mediedebatten. Digitalisering har fått en metaforisk roll i samhällsdebatten och gränserna och möjligheterna för tekniken diskuteras inte i sitt sammanhang. Författarna konstaterar att det knappast råder något tvivel om att marknadskrafterna är starka, men har även funnit tecken på en växande konsumentmakt. De nya distributionsformerna ger tittarna och lyssnarna möjlighet att själva bestämma över var, när och hur de vill se på tv och lyssna på radio. Den kamp som pågått mellan public service och marknaden är på väg att övergå i en kamp mellan publiken och marknaden. Boken är temat för mediemagasinet Publicerat, som sänds i Sveriges Radios program 1 på lördag kl. 15.35 med repris på söndag kl.12.00. Programmets redaktör Åke Pettersson samtalar då med Lars-Åke Engblom. För ytterligare information kontakta Professor Lars-Åke Engblom, tfn 036-10 14 51, 0708-79 62 79, 036-14 43 70 (bost), lars-ake.engblom@hlk.hj.se