Ny rapport om konstgräs som miljöfråga i medier

Konstgräset har under de senaste åren kommit att bli ett slagträ i miljödebatten. Nu har ett forskningsprojekt på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University undersökt hur våra nyhetsmedier rapporterar om konstgräs som miljöfråga.

Å ena sidan finns farhågan att gummigranulatet som används på många konstgräsplaner, och som tillverkas av återvunna bildäck, orsakar spridning av plast i naturen. Å andra sidan kan återvinningen av bildäck till konstgräsmaterial ses som en miljövinst, eftersom kasserade däck då kommer till användning istället för att slängas, och då nämnda gummigranulat släpper ut en mindre mängd växthusgaser än konkurrerande material sett till materialets hela livscykel.

Hur rapporterar då våra nyhetsmedier om konstgräs som miljöfråga? Detta undersöks i ett forskningsprojekt på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University. Projektet finansieras av Svensk Däckåtervinning AB och en forskningsrapport har nyligen publicerats.

- Överlag är frågan underartikulerad i medierna, säger Ernesto Abalo, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid HLK, som skrivit forskningsrapporten. Men från och med 2016 blir konstgräs som miljöfråga allt relevantare för medierna, tillägger han.

Studien visar bland annat att konstgräs vanligast kopplas till spridningen av plast och gummi i naturen, även om kemikalierelaterade miljöproblem också knyts till konstgräset. Vidare är det vanligast att politiker och myndighetsföreträdare kommer till tals i rapporteringen, medan det är relativt ovanligt att forskare och vanliga medborgare gör detsamma.

- Ett intressant resultat är också att medierna i normalfallet inte väljer att lyfta fram eventuella miljövinningar som användningen av gummigranulat kan innebära. Riskerna med granulatet tycks ha ett större nyhetsvärde. Detta är intressant med tanke på att cirkulärekonomiska praktiker annars är något som främjas i samhället, exempelvis när det kommer till pantning och konsumtion, avslutar Ernesto Abalo.

Rapporten finns tillgänglig här.

För mer information, kontakta:

Ernesto Abalo, Universitetslektor medie- och kommunikationsvetenskap, 036-10 14 37, ernesto.abalo@ju.se