The New Man and the Sea

Havet - allt som lever på jorden behöver havet. Havet är källan, där liv skapades. Vi människor är inget undantag. Men vi har skapat ett ohållbart beroende till havet. Det tar upp en fjärdedel av all den koldioxid vi människor producerar, och näst intill all värme alstrad av växthuseffekten. På ytan ser kanske havet ut att må bra. Men i själen mår det dåligt.

Hur kan design ändra vår attityd gentemot havet?

Hur skulle produkter, i en värld vår vi ger havet och dess invånare den respekt de förtjänar, se ut? Om vi skulle leva med och inte av havet?

Fiskredskap

Fiskredskap är redskap som på ett eller annat sätt gynnar fisken och miljön den lever i. Samtidigt uppmanar de till aktiviteter som bryter ytan mellan människa och hav.

Genom dessa redskap vill jag visa på en alternativ värld där vi lever med havet och inte endast av det. Där planeten Jorden får vara planet Havet, och där vi behandlar havet och dess invånare med den respekt de förtjänar.

I Stockholms skärgård finns många grunda vikar som är otroligt viktiga för Östersjöns ekosystem. De erbjuder en skyddad plats där rovfisk kan växa upp och leka. Det är också just de vikarna människan gärna nyttjar, oftast utan att förstå hur det påverkar ekosystemet. Maktbalansen mellan människa och hav har blivit skev. Projektet Fiskredskap har uppkommit ur just en sådan vik, på ön Oxnö utanför Nynäshamn, där jag har har observerat invånarna som lever kring och i viken.

Håv

Håven används oftast av barn som ett redskap för en första kontakt med den marina världen. Med min håv vill jag förstärka lärandet och den nära kontakt det inbjuder till mellan människan och mindre marint liv. Men låta det ske på det marina livets villor. Genom att observera och interagera med varelserna i deras hemmamiljö och gynna den marina miljön istället för att skada den.

1. Håvens nät är förgängligt och byts ut av människan innan användning. Det finns olika nät för olika tider på året. I april-juni när abborren leker används ett nätsom faller av och långsamt förmultnar. Nere på botten blir det en perfekt struktur för abborren att lägga sin rom i. Vid algblomning används istället ett finmaskigt nät för att fånga upp algerna på ytan så att växterna på botten kan få det solljus de behöver. Andra tider på året kan näten vara gjort av specifik näring för de arter som mår bra av ett tillskott just då.

2. För att lyfta håven som ett läromedel och hjälpa människan förstå havets olika årstider finns information på nätens förpackningar om när, varför och hur de olika näten ska användas.

"En abborre blir könsmogen först vid 2-6 års ålder och kan bli upp till 22 år gammal. Ge den lite hjälp på vägen."

3. Nätet vecklar ut sig, luckras på olika sätt upp och ändrar form med havets och människans kraft.

4. Ett nät med näring lockar till sig småfisk och människan kan då observera och interagera med fisken i sitt rätta element. Fisken kan inte fastna då nätet luckras upp i vattnet.

Spö

Det är inte lätt att vara rovfisk i en vik. Det gäller att vara på sin vakt och kunna ta sina strider; man äter eller blir äten. Med draget på mitt spö vill jag ge rovfisken ett större självförtroende; träning genom att bygga upp en positiv erfarenhet av att våga gå till attack.

“Tålamod är en fiskares bästa vän”. För människan vill jag med mitt spö förstärka den meditativa aktiviteten kring att meta.

Det detaljerade flötet bryter finkänsligt havets yta och agerar kommunikationskanal mellan människan och fisken.

1. Människan fyller draget med mat som passar fisken t.ex. magots eller brödsmulor.

2. Ovanför ytan kan människan se och känna små subtila förändringar i flötet och spöt; en koncentrerad avslappning.

3. Under ytan upptäcker fisken ett byte i den konvexa spegeln - en mindre version av sig själv. Om den går till en tillräckligt hård attack belönas den med att mat faller ut och kan simma där ifrån med lite högre självkänsla, redo att möta resten av viken.

4. Flötet ändrar form av minsta beröring på draget och skapar en finkänslig kontakt mellan människan och fisk.