Bättre offentlig sektor med tjänstelogik

Jobbar du inom en förvaltning och vill förbättra hur du och din avdelning gör ert jobb? Kanske är du en så kallad "”förnyelsebyråkrat”" eller politiker som inte riktigt fått till den förändring du så gärna vill åstadkomma? En ny bok från CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet kan vara till hjälp.

Tjänstelogik för offentlig förvaltning –- en bok för förnyelsebyråkrater” är skriven av forskarna Martin Fransson och Johan Quist inom Akademin för medborgarorienterad verksamhetsutveckling på CTF, Centrum för tjänsteforskning. Boken är en beskrivning av de senaste tio årens forskning inom området och ett resultat av samarbetet med flera myndigheter, till exempel Regeringskansliet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Bolagsverket och Migrationsverket.

Från produktionstänk till tjänstelogik
Det löpande bandet i en fabrik utgör för många själva sinnebilden av en effektiv verksamhet. Men offentlig verksamhet handlar om människor, inte om varor. Ska du mäta effektiviteten i en förvaltning fungerar det därför inte att tänka utifrån ett så kallat varulogiskt perspektiv. Varulogiken ger tvärtom väldigt många oönskade konsekvenser när den tillämpas på offentlig verksamhet.

- I en fabrik förädlas råmaterial steg för steg till färdiga varor. Mot betalning skickas varorna via distributionskanaler till kunder för förbrukning. Kunden, som är utestängd från arbetsflödet, beställer, tar emot och förbrukar det som produceras. Tjänstelogiken tar däremot hänsyn till att medborgarna är olika och att de ofta deltar i värdeskapandet själva, till exempel genom att samverka med myndigheternas system. Styrningen, lösningarna och förutsättningarna för en effektiv verksamhet blir då helt annorlunda. Det är hög tid att tjänstelogiken, som hittills mest använts inom privata sektorn, kommer till användning i en mer aktiv svensk förvaltningspolitik, förklarar Martin Fransson.

Kräver helhetssyn
Sedan 1990-talet har Martin Fransson och Johan Quist arbetat för att utveckla den svenska statsförvaltningen och jobbat med ett nätverk av myndigheter i många år. Nu tycker de båda att det är hög tid att svensk förvaltning tar till sig den tjänstelogik som utvecklats inom tjänsteforskningen.

- Det stora problemet med den offentliga verksamheten idag är att så länge vi inte ser hur saker och ting hänger ihop kommer det aldrig att fungera optimalt, säger Johan Quist.

Han tar Försäkringskassan som exempel.
- Om en person blir långvarigt sjuk ska Försäkringskassan agera på ett bestämt sätt, vilket förstås är viktigt med tanke på deras uppdrag. Men pusslet är alltid större än så. För den enskilde som drabbats innefattar den här livshändelsen även kontakter med till exempel sjukvård, dagis och skola. Om Försäkringskassan då har ett alltför introvert perspektiv kommer myndigheten aldrig att fånga medborgarens hela situation - och vi får då höra det som så ofta sägs i debatten; ”sjukvården fungerar inte”, ”skolan fungerar inte”. Men det som inte fungerar är att helhetssynen saknas, istället uppstår en fragmentering och styckning av den offentliga sektorn. Något som i sin tur kommer från den privata sektorn och det varulogiska tänkandet, där det är de enskilda delarna som mäts och bedöms.

Boken riktar sig till chefer och anställda inom offentlig sektor, och studenter på olika förvaltningsutbildningar.

- Men vi vill förstås att den blivande statsministern läser boken. Stuprörsförvaltningen som vi vill bort från börjar på regeringskansliet. Det är där som förutsättningarna för nytänkande när det gäller den offentliga sektorn skapas, säger Johan Quist och Martin Fransson.