Den motsägelsefulla människan i Cormac McCarthys romaner

Den amerikanske författaren Cormac McCarthy, med verk som Blood Meridian, Städerna på Slätten och Vägen, är i fokus för en ny avhandling från Karlstads universitet. Fredrik Svensson lyfter fram nya aspekter av ett mångårigt författarskap som resulterat i såväl romaner som pjäser och filmmanus.

Cormac McCarthys produktion spänner över lång tid, från 1960-talet fram till början av 2000-talet och hittills har det blivit tio romaner. Författaren är även känd genom bröderna Cohens prisbelönta filmatisering No Country for Old Men.

I sin avhandling "Ideology and Symbolism in the Novels of Cormac McCarthy" lyfter Fredrik Svensson fram författarens motsägelsefulla sätt att beskriva människan.

- Cormac McCarthy är en författare som har förvirrat många av sina läsare. Han började skriva under kalla kriget, som ju var en tid då insikten om människans förmåga att ödelägga hela planeten växte fram. Han beskriver människans plats i universum ur ett kosmiskt perspektiv, med stort fokus på vår påverkan på omgivningen och vårt ansvar för miljön. Motsägelsefullt nog beskrivs människan som en medveten individ med förmåga att påverka den globala utvecklingen, men som helt obetydlig och utan ansvar när saker och ting går snett. Tidigare forskare och kritiker har valt antingen det ena eller det andra perspektivet. Jag menar att denna motsättning, dubbelheten, utgör en nyckel till att förstå McCarthys verk och att det här är något som gör hans böcker i högsta grad relevanta idag, säger Fredrik Svensson.

Teoretiskt ramverk nyckel till förståelsen
Fredriks eget intresse för författaren väcktes genom ett tips från en god vän - boken The Road (Vägen) från 2006. I sin avhandling har han valt att fokusera på fem av McCarthys romaner: Debutromanen The Orchard Keeper från 1965, Suttree från 1979, Blood Meridian från 1985, Städerna på Slätten från 1998 (på engelska Cities of the Plain; boken är en del i Gränstrilogin) samt Vägen från 2006 (The Road på engelska).

- De är alla täta texter och jag fick begränsa mig i urvalet för avhandlingen. Därför har jag valt en roman från varje decennium. Min egen favorit är Suttree, som utspelas i Tennessee på 1950-talet, i kalla krigets USA. Den handlar om en karaktär som vänder sin rika familj ryggen och lever på gatan. Det här är en formmässigt intressant text där kalla-kriget-ångesten verkligen spökar mellan raderna. Eftersom jag hade möjlighet att besöka McCarthy-arkiven i San Marcos, Texas, har jag kunnat se hur den här ångesten över mänsklig destruktivitet har bearbetats i tidiga utkast och i viss mån maskerats i den färdiga romanen.

I sin avhandling utvecklar Fredrik Svensson ett ideologikritiskt ramverk för att erkänna och förstå den motsättning som finns i McCarthys verk.

- Det är något som jag gärna skulle vilja ta vidare framöver för att undersöka kopplingen mellan estetik, etik och politik även hos andra författare. De möjliga kulturella konsekvenserna av det egna skrivandet är något som man ofta se erfarna författare fundera kring. Mitt huvudsakliga intresse är amerikanska författare, men jag har även sett den här självreflexiva hållningen hos till exempel brittiska Virginia Woolf, E.M. Forster och D. H. Lawrence. Ofta är det extremt njutbart att läsa litteratur som hjälper oss få syn på hur hela universum hänger ihop och ibland till och med harmoniserar, men det är värt att fundera på om den här njutningen också skulle kunna göra oss mindre benägna att ta ansvar för de problem som vi människor har orsakat mer eller mindre på egen hand, menar Fredrik Svensson.

Fredrik Svensson disputerade i ämnet engelska vid Karlstads universitet den 27 mars 2020. Opponent var Nicholas Monk, litteraturkritiker, författare och professor vid University of Nebraska-Lincoln.

För mer information kontakta:
Fredrik Svensson, doktor i engelska vid Karlstads universitet, fredrik.svensson@kau.se, tel: 073-182 32 60