Litteraturens teologiska arv

-Västvärldens litteraturvetenskap vill inte riktigt kännas vid sitt teologiska arv, trots att till exempel synen på människans värde – och värdighet – i litteraturen tydligt vittnar om inspiration från skapelseberättelsen – människan som Guds avbild. Det säger Kari Løvaas, som nyligen doktorerat i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet. I sin avhandling ”Be for meg også: Om forkrøpling og lengsel etter forløsning i moderne litteratur og poetikk" ställer hon existentiella frågor om livets mening, och om synen på vad som är värdigt och ovärdigt, det som vi föraktar.

- Det är ett existentiellt tema som har varit med mig länge. Jag har tidigare skrivit en essäbok om skam, som kan sägas vara ett slags förarbete till avhandlingen. Litteraturen har förmågan att lyfta fram och uppmärksamma vår sårbarhet som människor – men också vår grymhet: vårt förakt för svaghet. Litteraturen har en förmåga att inte förneka, men istället gå på djupet med den svåra frågan om varifrån föraktet kommer, säger Kari Løvaas.

Avhandlingens röda tråd handlar om hur den bibliska berättelsen om synd och fall, förhållandet mellan oskuld och fördärv, kan spåras som motiv inom vitt olika modernistiska litterära verk. Hon har valt ut verk av poeten Paul Celan, de norska författarna Hanne Ørstavik, Kristine Næss och Knut Hamsun samt den svenske författaren Lars Ahlin, som hon diskuterar i avhandlingens fyra delar. Teorier om det postsekulära samhället och aposteln Paulus påverkan inom politisk teologi, utgör bakgrunden till Kari Løvaas olika metoder i avhandlingens fallstudier. Det gemensamma temat är skapelsens vedermödor och det eventuella förlösande svar på meningen med livet som litteraturen kan erbjuda. Kärnan i hennes avhandling rör sig kring hur litteraturen å ena sidan kan bidra till en avspänning av föraktets onda cykel genom humor, och å andra sidan hur den genom erinring kan lyfte fram röster som kulturens segrande berättelser tystat ner.

-Författarskap är ett slags kall, som kan sättas in i ett teologiskt sammanhang. I vårt sekulariserade samhälle pratar vi inte om Gud och teologi särskilt ofta. Ändå är berättelsen om människan som en skapelse, syndafallet och hoppet om förlösning ett tema som i allra högsta grad lever i den moderna litteraturen, om än i olika varianter.

Kari Løvaas har länge arbetat med litteratur i olika former, som kritiker och författare. Hon har även arbetat som fotograf. Boken Och de såg att de var nakna – om skam och beskydd, gavs ut 2013. Som fotograf har hon samarbetat med idéhistorikern Trond Berg Eriksen i en text- och fotobok om staden Rom samt med Lars Andersson i boken En by invid älven- om människotiden.

Kari Løvaas disputerade i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet den 29 maj 2020 med avhandlingen "Be for meg også: Om forkrøpling og lengsel etter forløsning i moderne litteratur og poetikk". Under sin forskarutbildning har hon varit knuten till den kulturvetenskapliga forskargruppen Kufo vid Karlstads universitet.

Avhandlingen "Be for meg også: Om forkrøpling og lengsel etter forløsning i moderne litteratur og poetikk" finns tillgänglig i Digitala vetenskapliga arkivet, Diva

För mer information kontakta: Kari Løvaas, tel: 072-519 19 54 eller på mejl: kari.lovaas@gmail.com