Regioner mer politiskt aktiva inom EU

En ny avhandling i statsvetenskap från Karlstads universitet visar att kommuner och regioner börjar bli mer aktiva när det kommer till att påverka politiska beslut inom EU. Detta för att få inflytande över beslut som berör deras egna intressen. 

Magnus Lindh har studerat uppfattningar och attityder till EU-relaterade frågor i Västsverige. Hans avhandling visar på olika mönster bland regioner och kommuner då det gäller arbetet med EU.

– Regioner och kommuner gör sin egen tolkning av hur EU-frågor som berör deras intressen bör hanteras och hur EU kan hjälpa till att uppfylla dem, säger Magnus Lindh. En del jobbar väldigt offensivt medan andra håller en lägre profil eller är passiva.

Magnus Lindh tycker det är märkbart att det blir allt vanligare att aktivt försöka påverka politiken inom EU för att gynna den egna regionen eller kommunen. Det kan till exempel handla om att finnas på plats i Bryssel för att bedriva lobbying – direktmot makthavare i Bryssel ellerindirekt mot densvenska regeringen – det förekommer att man spelar ut dem mot varandra för att nå sina egna intressen.

– Det här arbetssättet är nytt och utmanande! Men det råder olika uppfattningar och attityder om hur EU-frågor bör hanteras bland regionala företrädare. Detta är en delförklaring till nedläggningen av West Sweden, ett av de mest framgångsrika regionala kontoren i Bryssel som representerade västsvenska regioners och kommuners intressen.

Flera regioner eller en stor region?

Det har under en längre tid pågått en het diskussion om hur många regioner Sverige ska vara indelat i, en fråga som nu är lagd på is. 2016 föreslogs att Värmland skulle gå ihop med Västra Götaland. Samtidigt driver såväl RegionVärmland som Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad egna kontor i Bryssel som fokuserar på olika frågor.

– Det blir en väldigt intressant spänning i den här frågan. Skulle vi till exempel slå ihop Värmland med Västra Götaland har vi plötsligt tre EU-kontor i Bryssel inom den egna regionen, men som ändå jobbar för sina egna regionala syften. Kanske var det också därför som Göteborgs kommunstyrelse rekommenderade att Västra Götalandsregionen inte bör gå ihop med Värmland. Möjligen ser de en risk med en större region där det blir svårare att värna egna intressen i regionala utvecklingsfrågor.

Viktigt att ringa in EU-frågorna på hemmaplan

Magnus Lindh menar att det är vanligt att studera starka regioner i Europa som till exempel Katalonien och Skottland som har stora resurser. Därför har han i stället valt att intressera sig för mindre och relativt svagare regioner, som de svenska.

– Jag tror att företrädare för mindre regioner kan ha nytta av min forskning för att förstå hur ett EU-arbete kan bli effektivt. Min forskning pekar på vikten av att EU-frågor tar sin utgångspunkt på hemmaplan och inte i Bryssel. Det är viktigt att ringa in vilka frågor inom regionen som harnytta av ett EU-perspektiv och enas om hur man bör agera i relation till EU i dessa frågor. Jag tror också att regionala företrädare måste bli bättre på att kommunicera dessa frågor till medborgarna och vilken eventuell nytta arbetet kan tänkas medföra. Både kommuner och regioner skulle behöva bli bättre på det.

För mer information kontakta: Magnus Lindh, tel: 054-700 17 90, mobil: 073-028 38 53 eller e-post, magnus.lindh@kau.se