Att arbeta med svensk juridik på engelska av Carl Svernlöv, Anders Lagerstedt och Andreas Steen

Att översätta juridisk text kan vara svårt. Till skillnad från många andra ämnesområden innehåller den juridiska grundutbildningen begränsad del text på engelska. Ett gemensamt språkbruk saknas därmed. Till skillnad från andra vetenskaper, där reglerna är de samma var man än befinner sig, skiljer sig inte bara språket, utan även vad språket beskriver, från jurisdiktion till jurisdiktion. Tyngdlagen är densamma i Sverige och New York, men rekvisiten för exempelvis bedrägeri skiljer sig. Därför går det ofta inte att översätta ett svenskt juridiskt koncept till engelska enbart genom att slå i ordboken.

Begrepp kan vara tillräckligt närbesläktade för att fungera i vardagligt språkbruk, men när man lämnar upplysning om innehållet i svensk rätt eller försöker tillgodogöra sig innehållet i utländsk rätt kan detta förfaringssätt vara förrädiskt. Ord som synbarligen uttrycker samma sak kan i själva verket ha vitt skilda betydelser. En amerikansk "notary public" är t.ex. något helt annat än en svensk notarius publicus. Den angloamerikanska företeelsen "trust" kan till nöds i vardagligt språkbruk översättas till "stiftelse", men är juridiskt sett någonting helt annat, som saknar motsvarighet enligt svensk rätt.

När ett juridiskt begrepp översätts till ett utländskt språk är det därför viktigt att förklara vad det innebär. Exemplet bedrägeri ovan kan översättas med ordet "fraud", förutsatt att brottsrekvisiten närmare preciseras. Vissa svenska juridiska begrepp saknar en direkt motsvarighet i det engelska juridiska språket. Ett exempel på detta är en konkret fråga vi brottades med i arbetet med såväl Pacta Company Law som Pacta Aktieägaravtal: ordet hembud. Ofta har detta ord översatts till engelska som "pre-emption right" men detta begrepp riskerar att föra tanken fel eftersom det på engelska också används för att beteckna aktieägares företrädesrätt vid nyemission. Ett alternativ som man ibland ser är "redemption right", vilket dock även kan betyda en rätt för bolaget att lösa in aktier. Ett modernare alternativ är "post-sale purchase right". Problemet med detta begrepp är att hembud omfattar alla slags fång, inte bara försäljningar. Av denna anledning stannade vi för "post-transfer acquisition right", som på ett något omständligt men korrekt sätt illustrerar hembudets natur som en rättighet att få förvärva överlåtna aktier.

På motsvarande sätt bör man förvissa sig om att information om främmande lands rätt innehåller en definition av begreppet, innan man rätt och slätt översätter det med ett närbesläktat svenskt ord. Det kan också vara av värde, ur tydlighetssynvinkel, att lägga till det svenska ordet inom parentes, särskild om skriften riktar sig till någon som har viss kännedom om det svenska språket, t.ex. skiljemännen i ett internationellt skiljeförfarande i Sverige.

När man arbetar med juridik på engelska bör man inte bara ha ett allmänt svensk-engelskt lexikon, utan också ett svensk-engelskt lexikon och ordlistor för juridiska termer. Domstolsverket har t.ex. givit ut en Ordlista för domstolsväsendet som företrädesvis innehåller ord med anknytning till domstolarnas verksamhet. Från Riksskatteverket kommer en Ordlista för exekutionsväsendet, vars engelska avdelning innehåller en hel del matnyttigt. Dessa publikationer har nu några år på nacken. Betydligt mer aktuell är FARs Engelska Ordbok, som företrädesvis innehåller ord med anknytning till redovisning och revision. Denna ordlista är särskilt användbar för att översätta sådana termer som ofta saknar direkt motsvarighet enligt engelsk eller amerikansk rätt, men innehåller också ett stort antal bolagsrättsliga och allmänna affärsjuridiska termer. För att översätta namn på svenska myndigheter, organisationer och tjänstetitlar kan också rekommenderas Utrikes Namnbok, som ges ut av Juristförlaget i samarbete med Utrikesdepartementet. Även Statsrådsberedningens häfte Svenska författningar i översättning till främmande språk, som innehåller bl.a. engelska namn på våra vanligaste lagar och förordningar, kan vara användbart. Skall man skriva något utförligare om en viss författning kan det också löna sig att skaffa översättningen av den, enligt anvisningar i häftet. Minst lika viktigt är dock att ha tillgång till engelskspråkiga allmänna och juridiska ordböcker, eftersom dessa förklarar olika uttrycks betydelse bättre än den ofta ungefärliga översättning man finner i engelsk-svenska ordböcker. I detta sammanhang kan vi rekommendera den amerikanska Webster's Unabridged Dictionary samt Oxford English Dictionary. Vad avser juridiska ordböcker är Black's Law Dictionary en av de mest kända. En synonymordbok (eng. thesaurus) kan också vara bra att ha.

Läs mer på: www.thomsonreuters.se/pacta