100-årsjubilerande kvinnokamp visas på Liljevalchs konsthall i sommar

Komtemåtta – en banbrytande frizon för kvinnor

På Liljevalchs i Stockholm 12 juni-10 augusti 2025

Konstnärer: Petra Bauer, Åsa Elzén, Susanne Ewerlöf, Olivia Plender, Åsa Sonjasdotter, Anders Sunna och Siri Derkert

I samarbete med Kin museum för samtidskonst i Kiruna presenterar Liljevalchs under sommaren Komtemåtta–En banbrytande frizon för kvinnor. Verk av sex samtida konstnärer som har dykt ner i det banbrytande utbildningsexperimentet Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad (1925–1954) och i kvinnlig samisk aktivism från början av 1900-talet står i centrum för utställningen.

Kvinnliga Medborgarskolan grundades för hundra år sedan av fem egensinniga kvinnor och var öppen för kvinnor från samhällets alla hörn att öva sig i medborgarskap. I utställningen ingår även arkivmaterial från skolan, inlånat från arkivet KvinnSam vid Göteborgs universitetsbibliotek, liksom ett urval av de hundratals teckningar och skulpturer som konstnären Siri Derkert gjorde som kursdeltagare.

Skolans grundare hade varit aktiva i rösträttskampen, två av dem valdes också in i riksdagen år 1921: godsägaren och politikern Elisabeth Tamm och yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren. De övriga grundarna var författaren Elin Wägner, läkaren Ada Nilsson och pedagogen Honorine Hermelin, skolans rektor. Tamms gods Fogelstad utanför Katrineholm blev skolans hemvist. Kvinnliga Medborgarskolan var med sina innovativa pedagogiska metoder en mötesplats för radikala intellektuella och kvinnor med vitt skilda bakgrunder.

–Idag när utbildning är under attack och kvinnors rättigheter på tillbakagång i världen är det fascinerande att återupptäcka ett initiativ som det här i Sverige för hundra år sedan. De här kvinnorna hade en enastående handlingskraft och trots motstånd och totalitära krafter trodde de fast på att individen och kollektivet tillsammans kunde göra skillnad, säger Maria Lind, chef för Kin museum för samtidskonst.

Kurserna utformades för att utbilda kvinnor i sin nya roll och sitt nya ansvar som medborgare. Skolan saknade fast kursplan och litteraturlista men undervisningen var rik: vid sidan av föreläsningar inom ämnen som historia, politik och reproduktiv hälsa var skolans undervisningsmetoder före sin tid med fokus på på egenaktivitet, kroppslig erfarenhet och kollektiva upplevelser genom rollspel, körsång och rytmik. Festligheter och lek var också viktiga inslag.

–Jag tror att det är viktigt att aktivera sin historia och de nya verken i utställningen blir ingångar i att rusta sig med kunskap och handlingskraft, säger Hanna Nordell, medcurator till utställningen.

Olivia Plenders installation, som utställningen lånat sin titel från, är baserad på fantastikommunen Komtemåtta som skapades av Kvinnliga Medborgarskolans lärare Ebba Holgersson och var en pedagogisk metod där kursdeltagarna fick lära sig om politiska processer genom rollspel. Som medborgare i Komtemåtta fick de prova på olika positioner och funktioner i samhället, ibland som sig själva, ibland som manliga myndighetspersoner för att iscensätta politiska situationer. På en ridå syns de utklädda deltagarna tecknade utifrån bevarade fotografier. I en serie brädspelsliknande affischer visas de olika samhällsinstitutioner som kvinnorna lärde sig att förhandla om.

Petra Bauers verk Kvinnor i kamp återvänder till den tidiga socialistiska kvinnorörelsen i Sverige som tog upp allt ifrån sexualitet, barn, äktenskap och organisering av hushållet till ägandeförhållanden, arbetsvillkor, kvinnors deltagande och politiska rättigheter i samhället. Bauer har återanvänt affischer från början av 1900-talet som användes för att sprida information, kalla till möten och mobilisering.

Publikationen Fred med jorden, av politikern Elisabeth Tamm och författaren Elin Wägner, kom ut 1940 och var är en stridsskrift om hur människan bör leva och agera för att åstadkomma ett hållbart samförstånd med jorden. Konstnären Åsa Sonjasdotter har översatt boken till engelska och samtidigt kopplat samman den med frågor om dagens syn på lantbruk, feminism och ekologi och dess förgreningar internationellt, både då och nu.

I ett växande och genreöverskridande projekt, där gränserna mellan historiskt material och nya verk ofta är flytande, fördjupar sig Åsa Elzén i Fogelstadgruppens fred-med-jorden-praktik. Hon visar bland annat fotografier från den ladugårdsutbildning som Elisabeth Tamm drev på Fogelstad, parallellt med Kvinnliga Medborgarskolan, och en skulptur av Maren Holebakk, ladugårdsförman och lärare på Kvinnliga Ladugårdsutbildningen.

Videoessän Hej Karin av Susanne Ewerlöf återger ett samtal mellan två avlägsna släktingar, den ena är Karin Stenberg (1884–1969), en skogssamisk politisk aktivist och lärare från Árviesjávrrie/Arvidsjaur och den andra är konstnären själv. Dialogen baserar sig på Stenbergs bok, Dat läh mijen situd – Det är vår vilja: En vädjan till den svenska nationen från samefolket.

Ett porträtt av den samiska aktivisten Elsa Laula Renberg är Anders Sunnas bidrag till utställningen. Tillsammans med Ewerlöfs videoessä ger målningen en inblick i det tidiga 1900-talets kvinnliga aktivism i norr.

En viktig bidragsgivare till minnet av Fogelstad och dokumentation om livet på skolan gavs av konstnären och den flitiga kursdeltagaren Siri Derkert. Ett urval av hennes teckningar och skulpturer därifrån visas också i utställningen.

Grafisk form i utställningen av Maryam Fanni. Utställningen på Liljevalchs är curaterad av Maria Lind och Hanna Nordell. Den är ett samarbete med Kin museum för samtidskonst, KvinnSam vid Göteborgs universitetsbibliotek och kulturtidskriften Ord&Bild. Ett temanummer som utgår från Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad ges ut i samband med utställningen. Under samma period pågår en första version av Komtemåtta–En banbrytande frizon för kvinnor på Kin museum för samtidskonst 10 april-27 juli 2025.