Picasso norr om polcirkeln – åter i Kiruna efter sextio år

Hål i verkligheten – Dora García, Pablo Picasso och ett gruvjubileum

8 november 2025–19 april 2026

Picassos kubism, surrealism och fredsbudskap men också LKAB:s dubbla roller som folkbildare och exploatörer står i fokus i höstens utställning, som uppmärksammar att det är sextio år sedan en stor Picassoutställning anordnades i Kiruna.

När gruvbolaget LKAB fyllde 75 år firades det med en utställning med Pablo Picasso (1881–1973). I september 1965 ställdes hundra verk ut i det dåvarande stadshuset. Nu är sexton av verken tillbaka i en utställning på Kin museum för samtidskonst där den spanskfödda feministiska konstnären Dora García i en ny serie verk går i clinch med konstnären som blivit själva symbolen för modern konst.

– När Dora García har sett tillbaka på den här händelsen så har hon tagit fasta på aktuella frågor om naturresurser, markrättigheter och konstens roll på 2020-talet. Nu, sextio år senare, har synen på Picasso förändrats men frågorna om kulturens plats i samhället, maktens geografi och konstens möjligheter är fortfarande lika brännande, säger Maria Lind, chef för Kin museum för samtidskonst.

Utställningstiteln – Hål i verkligheten – Dora García, Pablo Picasso och ett gruvjubileum – är lånad från ett tidigare verk av García som refererar till psykoanalytikern Jacques Lacans (1901–1981) idé om en punkt i tillvaron där språk och mening kollapsar.

– Under min utbildning gillade vi inte Picasso på grund av hans föreställningar om vad en konstnär ska vara, som ett ensamt geni eller idén om ”konstnären och hans modell”. Däremot fascineras jag av hans ställningstagande mot fascismen i Spanien genom den berömda målningen Guernica.

Hål i verkligheten som visas i utställningen är del av en serie textverk som García arbetat med sedan 2002. Texten är en parafras av psykoanalytikern Jacques Lacan (1901–1981) där han i psykoanalytiska termer hänvisar det till det faktum att språket förvandlar det som inte kan sägas (det verkliga) till det symboliska, och därmed slukar det och skapar ett hål. Till vardags kan orden handla om hotet från det okända, den skrämmande insikten att världen kan gå under. Lacan var Picassos läkare under en period och verkade som hans och älskarinnan Dora Maars terapeut och under 1940-talet.

Filmen Landscape (End series), 2025 visar LKAB-gruvan i Kiirunavaara-berget i Kiruna sedd ovanifrån. Hålet i marken är dagbrottet som användes fram till 1962 då gruvdriften gick under jord.

Om urvalet av Picasso-verken
Bland de 16 verken som lånats ur Moderna Museets samling kan nämnas Sueño y mentira de Franco (Francos dröm och lögn) från 1937, en satir över general Franco och hans vilja att rädda Spanien från ”den ateistiska socialismen” under det spanska inbördeskriget. Inbördeskriget inleddes 1936 med en militärkupp av de nationalistiska styrkorna som leddes av Franco mot den demokratiskt valda folkfrontsregeringen. Från att ha varit helt ointresserad av politik tog Picasso här passionerat parti för folkfrontsregeringen. Duvan är ett återkommande motiv i Picassos konstnärskap ända från barndomen då hans far, som var konstnär specialiserad på att måla just duvor, lärde honom tekniken. Redan 1949 gjorde han en duva för World Peace Congress i Paris.

Picasso gjorde en rad etsningar med den blinde Minotauros som motiv, i sig ett viktigt motiv för konstnären under hela 1930-talet. Minotauros var ett monster i grekisk mytologi, till lika del människa och tjur, som bodde i en labyrint skapad av uppfinnaren Daidalos, under kung Minos palats på Kreta. Med hjälp av kungadottern Ariadnes röda tråd kunde hjälten Teseus så småningom orientera sig i labyrinten och döda monstret. Hos Picasso är Minotauros en kraftfull och komplex figur som samtidigt är sårbar med sina mänskliga och djuriska instinkter. Vissa har hävdat att det till och med är ett alter ego för konstnären.

I Peintre et modèle tricotant, 1927 skildrar Picasso här en konstnär endast iklädd kalsonger framför ett staffli med en duk, i färd med att skapa en abstrakt bild. Till vänster i bilden sitter en påklädd kvinnlig modell med huvudet nedsänkt mot en stickning som hon arbetar med.

Som övertygad pacifist bjöds Picasso in för att göra affischen till International Youth Conference to Ban Atomic Weapons som ägde rum i Wien 1950. Den här detaljrika litografin, Jeunesse, i nyklassistisk stil var affischens illustration. En ung man och en ung kvinna skildras i profil med ansiktena vända mot varandra.

Utställningen visar även två skulpturer, Femme debout, 1948 och Femme aux bras croisés, från samma år.