Klimatpolitiska rådets rapport till regeringen: Återhämtningspolitiken måste bidra till ökad takt i klimatomställningen

Återhämtningen efter coronakrisen är ett möjlighetsfönster för klimatomställningen. Nu finns både en mognad och ett momentum som regeringen behöver nyttja bättre än man hittills gjort. När stora ekonomiska stimulanser lanseras efter pandemin bör dessa, liksom fler reformer, inriktas på att också bidra till att nå klimatmålen. Det är huvudbudskapet i årets rapport från Klimatpolitiska rådet som granskat hur återhämtningspolitiken under coronakrisen påverkar Sveriges möjligheter att uppnå de klimatpolitiska målen.

 - De tillfälliga utsläppsminskningarna under pandemin har marginell effekt på den globala uppvärmningen. Det viktiga är istället hur vi använder de resurser som nu satsas på återhämtningen efter den ekonomiska nedgången, säger Klimatpolitiska rådets ordförande, Johan Kuylenstierna.

Dagens politik räcker inte för att nå de klimatpolitiska målen. Det slår Klimatpolitiska rådet fast även i årets rapport. Men samtidigt menar rådet att förutsättningarna för att öka takten i klimatomställningen, som en del av återhämtningspolitiken efter pandemin, är mycket bättre idag jämfört med efter finanskrisen för ett decennium sedan. Detta tack vare ökad kunskap och insikt om klimatkrisens negativa effekter, teknikutveckling och tillgänglighet till förnybar energi till konkurrenskraftiga priser, näringslivets inriktning på fossilfri konkurrenskraft, brett folkligt stöd samt beslutade klimatpolitiska ramverk på både internationell och nationell nivå. Men takten i den svenska klimatomställningen är fortfarande för långsam och endast omkring en tiondel av regeringens ekonomiska återstartspaket bidrar positivt till att uppnå de klimatpolitiska målen.

- Regeringen bör använda återhämtningspolitiken för att öka takten i genomförandet av den klimatpolitiska handlingsplanen och därmed tydligare knyta den förda politiken till visionen om Sverige som det första fossilfria välfärdslandet, menar Kuylenstierna.

Rådet presenterar rekommendationer om hur regeringen bättre kan nyttja det möjlighetsfönster som nu finns för att driva på nödvändiga systemförändringar. Det handlar om att införa mer effektiva tillståndsprocesser för klimatinvesteringar, att investera i ett ökat kompetenslyft för klimatomställningen, att styra investeringar mot ett mer transporteffektivt samhälle samt att offensivt nyttja de möjligheter som öppnas genom EU:s gröna giv.

Klimatpolitiska rådet pekar i sin rapport också på den ekonomiska politikens betydelse, inte bara för stabila offentliga finanser utan också som en grundläggande komponent för klimatomställningen.

- Det finanspolitiska ramverket har en flexibilitet som bör nyttjas för återhämtningspolitiken, men klimatet är samtidigt anmärkningsvärt förbisett i ramarna för den ekonomiska politiken. Därför bör en översyn av det finanspolitiska ramverket tidigareläggas och vid den pågående omarbetningen av riksbankslagen måste det tillgodoses att penningpolitiken tar hänsyn till klimatet, säger rådets vice ordförande Cecilia Hermansson.

Länk till rapporten och mer information: klimatpolitiskaradet.se/arets-granskning

Kontakt:
Ola Alterå, kanslichef
073-397 33 88, ola.altera@klimatpolitiskaradet.se