Biodrivmedel ingen lösning för att nå transportsektorns klimatmål

Klimatriksdagen har kommit ut med en ny rapport som granskar förutsättningarna att ha biodrivmedel som huvudstrategi för att nå klimatmålen inom transportsektorn till 2030. Rapportens slutsats är att vi med ett hållbart uttag av biodrivmedel från våra skogar inte har en rimlig chans att täcka behovet av biodrivmedel med enbart svensk produktion.

Enligt Trafikverket kommer behovet av biodrivmedel för vägtransporter år 2030 att vara i storleksordningen 29 TWh om reduktionsplikten är huvudinstrumentet för att nå 70 procents utsläppsminskning – förbränningsutsläppen sätts då till noll och tillverkningsutsläppen beaktas inte. Det är 80 procent mer än volymen biodrivmedel 2018. Härtill kommer volymer för arbetsmaskiner.

I rapporten dras slutsatsen att vid oförändrad nivå på skogsavverkningen torde ett ökat hållbart uttag av skogsrester i storleksordningen 20 TWh per år vara möjligt.

• Konsekvensen blir att Sverige tvingas importera stora mängder biodrivmedel för att den valda strategin med reduktionsplikt ska fungera, säger rapportförfattaren Lars Schütt, ledamot i Klimatriksdagens Transportutskott.

Över 80 procent av dagens biodrivmedel inom transportsektorn importeras och baseras till stor del på ohållbart producerad palmolja. En allmän uppfattning är därför att produktionen av biodrivmedel ska tillgodoses med bättre spårbara, inhemska råvaror.

• Men då måste vi också ta hänsyn till att mark för matproduktion inte tas i anspråk, att den biologiska mångfalden inte påverkas negativt eller att produktionen inte förorsakar ändrad markanvändning som ökar utsläppen av växthusgaser, fortsätter Lars Schütt.

Enligt det av Riksdagen beslutade klimatpolitiska ramverket ska Sverige minska utsläppen från transporterna, exklusive flyget, inom landet med 70 procent till 2030. Biodrivmedel förs i det sammanhanget fram som ett sätt att ersätta fossila drivmedel och därigenom bidra till en utsläppsfri transportsektor.

Rapporten gör kalkyler som inkluderar de utsläpp som sker på grund av avverkning, omvandling av biomassa till drivmedel samt själva förbränningen av biodrivmedel, och jämför detta med hur mycket en fossildriven bil släpper ut under samma period.

Sett över en tidsperiod på 10–15 år visar beräkningar i rapporten att de ackumulerade koldioxidutsläppen från tillverkning och förbränning av biodrivmedel baserat på skogsrester överstiger de som fossila drivmedel orsakar under samma tid. Hur lång ”återbetalningstiden” är i koldioxidtermer beror på antaganden om tillverkningsprocessens effektivitet, skogsresternas förmultningstid och eventuella inverkan på långsiktigt markkol.

• Detta gör att biodrivmedlen riskerar att bli en dold klimatbov, säger Jonas Bane Ordförande i Klimatriksdagen som ger ut rapporten.

Brytning av stubbar och rötter har uteslutits i rapportens kalkyl med tanke på den långa förmultnings­tiden och de ökade markutsläppen en sådan brytning skulle medföra. Efter omvandlings­förluster kan man knappast räkna med mer än omkring 12 TWh flytande biodrivmedel. Då industrins behov av biobränsle för att ersätta fossila bränslen och processmaterial uppskattas till 18 TWh kan man räkna med att tillgången på hållbart biobränsle är en begränsad resurs. Potential finns dock för ökad produktion av biogas genom rötning, särskilt om mellangrödor och vallproduktion, som inte används till foder, kan göras marknadsmässigt tillgängliga.

Slutsatserna är alltså att det uttag av skogsråvara som krävs för att biodrivmedel ska ersätta fossila drivmedel till 2030 inte är hållbart volymmässigt och att utnyttjande av biodrivmedel baserad på skogsråvara i ett tidsperspektiv på 10 år inte leder till minskade utsläpp.

• Regeringen bör istället lägga resurserna på att snabba på elektrifieringen av personbilsflottan, förbjuda försäljning av nya personbilar med förbränningsmotor från 2025, men främst minska behovet av personbilstrafik. Det är den slutsats vi kommit till i Klimatriksdagen, avslutar Jonas Bane.

Rapporten presenteras den 3 november kl 12.30 i samband med ett webinarium som kan följas via ZOOM. Länk till anmälan finns här:

Länk till rapporten finns här. 

Rapporten ger ett underlag till de argument och förslag som Klimatriksdagen fört fram i sin Akutplan för Klimatet som presenterades den 18 september. Akutplanen kan ni hitta via denna länk.

Akutplanen kommer att diskuteras i en poddserie med intervjuer av klimatpolitiska talespersoner från samtliga av riksdagens partier. Mer information om detta kommer här.

Kontaktpersoner

Jonas Bane, Ordf. Klimatriksdagen, tel: 0707 366 932

Lars Schütt, Civilekonom & rapportförfattare, tel: 0702 64 51 63