Skolhunden Mini gör lärandet roligare

På Antilopensskolan i Klippan finns det en fyrbent kompis som gör skillnad, nämligen skolhunden Mini. Med sin lugna och trygga närvaro stöttar hon elever som har läs-och skrivsvårigheter och får de att känna sig motiverade.

Det är förmiddag på Antilopensskolan i Klippan. I ett av klassrummen sitter skolhunden Mini på en stol tillsammans med sin ägare Petra Fröberg, undersköterska i kommunen.

Mini är en japansk spets och är fyra år gammal. Hon är både certifierad skolhund och vårdhund. Ena dagen är de på ett äldreboende, nästa dag lyssnar Mini på elever när de ljudar fram ord. Ungefär fyra gånger i veckan vistas Mini på Antilopenskolan.

Det knackar på dörren. In kommer åttaåriga Mine Akpore tillsammans med specialpedagogen Sandra Svensson. Mini rester sig inte, hon känner till rutinerna. Sandra tar fram en tavla med bildstöd och visar dagens agenda. Huvudaktiviteten är läsning och skrivning. För många av eleverna kan det vara en utmaning att hitta motivationen till bokstäver och textrader, men när Mini sitter bredvid och lyssnar, blir uppgiften lättare att utföra.

- Eleverna blir lugna när de kommer till Mini och ser fram emot att träffa henne, säger Sandra.

Eleverna vet vad som väntar efter läsningen, nämligen lek och mys med Mini. Lekar som till exempel bowling, hinderbana, snurra på hjulet och mycket annat roligt.

- Jag blir glad och mitt självförtroende stärks när jag får vara med Mini. Hon är så snäll, och jag gillar att leka med henne, säger Mine.

Varje elev som träffar Mini får även skriva en bildtext om dagens aktivitet i sin loggbok. Det blir som ett minne och ha något att bära med sig efter skolåren.

Snart åttaåriga Jakub Nilsson tycker kurragömma är den bästa aktiviteten med Mini.

- Jag älskar Mini. Hon är en bra lyssnare. Det är roligt att få gömma sig och sedan ska hon försöka hitta mig, säger Jakub.

Belle Persson har husdjur hemma och känner en trygghet med Mini.

- Jag längtar alltid att få träffa henne och vill inte säga hejdå. Jag blir glad och pirrig i magen varje gång, säger Belle.

Samarbetet mellan Antilopensskolan och skolhunden inleddes i februari. En utvärdering kommer göras småningom, men Sandra hoppas att de får fortsätta.

- Vi ser en tydlig förbättring hos eleverna som går i årkurs 1 och 2. Deras läsning och skrivning har utvecklats mycket bara på några månader. I den här åldern finns ju fortfarande en stark leklust, vilket gör att Minis närvaro passar perfekt. För elever i årkurs 4 är det lite mer utmanande, där det är svårare med inlärningsprocessen, berättar Sandra.

De elever som inte har Mini på sitt schema får även möjligheten att träffa henne.

- Vi är regelbundet på skolans bibliotek. Där fritids barnen kan få möjlighet att säga hej och klappa henne. Det är väldigt uppskattat, säger Petra.