Ny rapport: Hur höga är egentligen kommunsektorns skulder?

Kommuninvest publicerar idag en ny fokusrapport: ”Hur höga är egentligen kommunsektorns skulder?”.

Syftet med rapporten är att svara på frågan om varför den svenska kommunsektorns skulder förefaller vara så höga i ett europeiskt perspektiv. Det görs en fördjupad och summerande analys av den dynamik som driver kommunsektorns skuldsättning och skälen till att Sverige sticker ut i detta avseende.

Rapporten visar att den relativt höga skuldsättningen till stora delar förklaras av faktorer som helt eller delvis är unika för svensk kommunsektor. Det handlar om en omfattande och decentraliserad välfärdsmodell, demografiska förändringar, stora företagskoncerner och ett utbrett användande av internbanker.

Internbankerna, vilket är en teknisk lösning för att administrera en kommun- eller regionskoncerns samlade upplåning, finns nu på ett 50-tal ställen i landet. En internbank kan utgöras av en finansenhet inom kommunen/regionen eller av ett kommunalt företag (ofta ett så kallat stadshusbolag). Internbanken lånar upp pengar externt, exempelvis av Kommuninvest, och lånar sedan ut dessa medel till de enheter i koncernen som har ett lånebehov.

EU-ländernas skuldnivåer beräknas och jämförs ofta med ett mått på offentlig skuldsättning som kallas Maastrichtskulden. Skulderna i affärsdrivande offentliga företag tas vanligtvis inte med i detta mått. Men i praktiken innebär reglerna för beräkning av Maastrichtskulden att den vidareutlåning som via dessa internbanker sker till affärsdrivande kommunala företag ändå räknas in i den totala skulden.

Genom en kombination av ökat upplåningsbehov i kommunsektorns företag och fler interbanker mer än fördubblades vidareutlåningen från kommuner, regioner och stadshusbolag till kommunsektorns företag mellan 2010 och 2021. Det innebär i sin tur att:

• Ungefär hälften av kommunsektorns Maastrichtskuld vid varje tidpunkt kan förklaras av vidareutlåningen från kommuner, regioner och stadshusbolag till kommunsektorns företag.
• Ungefär hälften av den reala ökningen i Maastrichtskulden för kommunsektorns sedan 2010 härrör från ökad upplåning hos landets kommuner och regioner medan den andra hälften beror på ökad vidareutlåning.

– De kommunala företagens stora upplåningsbehov, och den utbredda användningen av internbanker, får en betydande påverkan på Maastrichtskulden. Dessa faktorer, i kombination med en decentraliserad välfärdsmodell och en stark befolkningstillväxt, är viktiga delförklaringar till att den svenska kommunsektorn har en relativt hög uppmätt skuldsättning. Att skuldsättningen i stor utsträckning kan förklaras av faktorer som helt eller delvis är unika för Sverige betyder dock inte att kommunsektorn kan bortse från riskerna med alltför höga skulder. Det är mycket viktigt att kommuner och regioner arbetar aktivt med ekonomistyrning och skuldförvaltning, vilket inte minst aktualiserats i ett läge med hög inflation och stigande räntor, säger Erik Törnblom, tillförordnad forskningschef på Kommuninvest.

Rapporten: Hur höga är egentligen kommunsektorns skulder?

För ytterligare information

Erik Törnblom, tillförordnad forskningschef, tel: 010-470 87 41, e-mail: erik.tornblom@kommuninvest.se

David Ljung, kommunikationschef, tel: 073-068 45 45, e-mail: david.ljung@kommuninvest.se